Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMIN VID ÅBO AKADEMI. 235
ekonom, som följde med tidens strömningar på detta område och till
och med i sina akademiska program redogjorde för landets ekonomiska
tillstånd.
Småningom begynte dock vid akademin äfven teoretiska
studier i den nya, moderna ekonomiska vetenskapen. Det var,
såsom redan nämts, genom Brovallius och Mennander detta
nya läroområde för första gången infördes i de akademiska
studierna. Och då efter lilla ofreden frågan om landets eko-
nomiska upphjälpande erhöll en ny kraftig väckelse, fingo äf-
ven de teoretiska studierna på detta område ny fart. Under
Brovallius’ presidium utkom en akademisk afhandling af Jere-
mias Lundvik1 »de Oeconomia» (1744—45), s°m uteslutande
hade till ämne denna tidens modernaste vetenskap. Såsom då
ännu var vanligt, begynte äfven denne författare med namnets
etymologi och äldre författares olika definitioner af hvad med
oeconomi borde förstås. Författarens källa vid den teoretiska
utläggningen synes ha varit Franc. Burgerdicius’ »Idea Oeco-
nomia» 2. Tre omständigheter ansågos vara särskildt nödvän-
diga för den ekonomiska hushållningen, att förråd anskaffades,
att de förvaltades på ett förståndigt sätt och att man så vidt
möjligt sökte förekomma olyckor och hinder. Som ekonomins
fundament räknades åkerbruk, ädla metaller, fabriker och han-
del, och det är med en närmare redogörelse för dessa olika
fundament Lundviks afhandling i hufvudsak sysselsätter sig.
Sedan ekonomin en gång på allvar begynt studeras vid
universitetet, låg den tanken nära till hands att detta nya inom
kort så högt uppskattade ämne borde företrädas genom en
särskild lärostol vid akademin. Den första väckelsen härtill
utgick emellertid från en utom universitetet stående person,
den redan nämde L. J. Ehrenmalm. Under den tid han var
vicelandshöfding i Åbo län, riktade han ett memorial till aka-
demins dåvarande kansler K. G. Tessin, hvari han på grund
af den ringa insikt i ekonomin, som förefans hos landets invå-
nare och för att hos ungdomen väcka lust och håg för hus-
hållsvetenskapen, föreslog att allmänna föreläsningar i detta
ämne skulle hållas vid akademin af filosofie adjunkten K. F.
Mennander, som äfven förklarat sig därtill villig.
1 Student 1732, magister 1745, pastor i Pungalaitio 1753, död 1755.
2 Franco Burgersdyk (f. 1590 d. 1636) var professor i logik och etik vid
universitetet i Leiden. Hans »Idea Oeconomiae et Politicae doctrinae»
utkom 1654.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
