Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK PROFESSUR I ÄBO. 241
Såsom ett yttre synligt uttryck af ekonomins nyförvärfvade
ställning vid akademin kan anföras, att magisterfrågan vid
1748 års promotion, första gången framstäld och besvarad på
svenska, gälde ett ekonomiskt spörsmål, eller huruvida »fabri-
quer, i synnerhet de, som höra til Väfstolen, böra inrättas, in-
nan Landtbruket kommer sig före i vårt K. Fädernesland».1
Hvilken betydelse man tillskref denna händelse vid akademin,
framgår icke minst däraf, att frågan och svaret utgåfvos från
trycket. Magisterfrågan framstäldes af ekonomie docenten
Kraftman och svaret afgafs af mag. Joh. Borgström, båda
nämda i det föregående. Det gälde en tvistefråga, »som länge
sedan jämväl i vårt kära fädernesland sysselsatt stora män och
vittra snillen». Kraftman sökte med öfvertygelse häfda, att
man i landet hufvudsakligen borde ägna sig åt landtbruk,
emedan naturen själf utpekade detta näringsfång som det in-
dräktigaste. Enligt Borgströms svar borde däremot manufak-
turer anses som hjärtat i vår hushållning och fabrikers, i syn-
nerhet väfstolars inrättande befordras som det »drägtigaste och
mest lifgifvande hushållsslag». Som mål borde uppställas att
slippa alla »utländska slögder». Det var icke nog med att
»svensk mun finge äta svenskt bröd», en svensk man borde
äfven bära svenska kläder och ej af utlänningen »tigga slarf-
vor». Såväl fråga som svar innehålla rätt mycket af intresse
för belysande af tidens uppfattning af de ekonomiska spörs-
målen.
Vi ha sett huru den ekonomiska riktningen vid seklets
midt begynte taga öfverhand i den akademiska litteraturen.
På hembygdsforskningens område hade man vid denna tid
öfvergått till rent ekonomiska ortbeskrifningar sådana som
den redan förut nämda ekonomiska beskrifningen öfver Åbo
stad af Niklas Wasström, äfvensom Pehr Gadds fysisk-ekono-
miska observationer i norra delen af Satakunta. Vid samma
tid begynte äfven flere specialarbeten i landthushållning och
ekonomi framträda.
Så redogjorde en prästman från Kalvola Henrik E. Carling för tavast-
länningarnas jordbruk2 på den tiden, därvid meddelande upplysningar,
som ännu i våra dagar kunnat begagnas för historien om äldre tiders
1 Redan vid föregående promotion hade af adjunkten K. F. Mennan-
der formulerats en ekonomisk magisterfråga, huruvida det vore tjänligt
för landet att inhemska råvaror eller halffärdiga produkter försåldes till
lågt pris?
2 De agricultura Tavastensium (1744).
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
