Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN WELIN. 243
anskaffat på egen bekostnad o. s. v. Den egentliga förtjänsten
om ekonomins begynnande uppblomstring i landet tillskrifves
Brovallius, hvars naturalhistoriska undervisning direkt hade
värkat i denna riktning. Talrikare äro de exempel Lefrén
meddelar från Sverige, därifrån han också själf var hemma.
Den brännande frågan om den ekonomiska kulturens hö-
jande är äfven ämnet för en af Johan Welin 1 under Hassels
presidium utgifven gradualafhandling »Välmente tankar om
Landthushållningens förbettrande i Finland» (1751). Här ingå
många intressanta meddelanden och iakttagelser rörande tidens
ekonomiska förhållanden och särskildt landtbruket.
Arbetet är närmast att betrakta som en programskrift, som påvisar
landtbrukets och hushållningens dåvarande läge, framhåller hindren för
dess utveckling och de stora missbruk, som på detta område ännu voro
gällande, såsom det myckna svedjandet och skogssköflingen, samt före-
slår särskilda åtgärder för jordbrukets och ekonomins upphjälpande.
Welin prisar jordmånen öfver hufvud och landets naturliga hjälpkällor,
vitsordar jordbruket i Nyland och Åbo län såsom ganska godt, medan
det stod lågt i Tavastland och Savolaks, där svedjebruket ännu var det
allmänna.
Liksom Kraftman ryggar ej häller Welin tillbaka för de mest dra-
koniska åtgärder för att tvinga folket till ett rationellare jordbruk. En
hvar, som ej i godo kunde förmås härtill, borde helt rätt och slätt be-
röfvas sitt hemman, som skulle tilldelas någon annan, af hvars värk-
samhet man kunde vänta bättre resultat.
Welin yrkade bland annat på att svedjebruket skulle afskaffas och
att hinder borde läggas i vägen för den öfverhandtagande skogssköflingen.
Han väntade mycket af den nya skogsordning, som utarbetats af lands-
höfdingen J. G. Lilljenberg, hvars nitiska omsorg om hushållningens
förkofran han särskildt framhåller. Han anmärker att jordbruket och
hushållningen borde stå under allmänt inseende och förordar att härtill
särskilde betjänte borde af regeringen utses. Ett stort steg till landt-
hushållningens förbättrande finner han vara taget genom tillsättandet
af en landtmäterikommission för att afmäta och beskrifva landet.
Märkligt är slutligen Welins förslag att akademin i Åbo
för Finland skulle öfvertaga samma roll som vetenskapsaka-
demin i Sverige med afseende å ekonomins befrämjande. Aka-
demin kunde arbeta i denna riktning sålunda, att professorerna
skulle åt studenterna gifva en ekonomisk uppgift att anställa
försök med under sin ferievistelse på landet. Dessa försök
skulle falla inom landtbrukets, skogsvårdens eller trägårds-
skötselns område. Samma prof borde ske på flere ställen, på
1 Född 1728, student 1744, magister 1751, kapellan vid finska kyrkan
i Stockholm 1754, kyrkoherde i Vånå 1763, död 1765.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
