Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 OECONOMI.
inrättat en botanisk trägård, den rikaste, som någon enskild
person dittils hade ägt i Sverige, hvilken inom härliga häckar
af sibiriska ärtträd inneslöt de mest sällsynta växter. Det var
genom Bjelke som det sibiriska ärtträdet (Caragana arbores-
cens) hade införts i Finland och Sverige.
Bjelke inskränkte sig dock ej enbart till att samla och
anställa rön och försök. I vetenskapsakademins handlingar
har han offentliggjort flere uppsatser af intresse, särskildt hans
»Berättelse om Bohvete, huru det i Finland idkas och nyttias»
(1746), utgörande resultatet af en enquéte, som författaren ut-
fört med tillhjälp af gynnare och vänner i Finland, samt hans
»Beskrifning om det Sibiriska Ärte-Trädet» (1750) jämte upp-
maning till allmän odling af detsamma. Vid nedläggandet af
presidiet i akademin 1743 höll han ett tal angående ängars
skötsel, som dock förblifvit otrykt. Sitt intresse för landthus-
hållningens befrämjande visade han äfven genom utgifvandet
af Stephan Bennets anonymt utgifna arbete under titeln Sten
Björnsons Jordmärg eller Trogna Bonda-Läro (1745), hvilken på
egna rön och försök grundade jordbrukslära meddelade »huru
åker och äng bättre böra skötas, ödemarker och vretar upp-
tagas, hägn och stägn hjälpas, afvel och boskap ökas». Själf
skulle Bjelke, enligt hans minnestalares utsago, ha varit för-
fattare till en mängd reflexioner och försök rörande landtbruk
och ekonomi, hvilka på grund af hans anspråkslöshet och
stränghet mot sig själf förblifvit otrykta. Endast titlarna å
desamma äro bevarade i Rosenadlers tal. Bjelke skall äfven
ha upptäkt ett nytt sätt att tillvärka alun, men då detta på
grund af vissa omständigheter ansågs mindre fördelaktigt för
Sverige (enligt Rosenadlers uppgift), gick han in på att be-
skrifningen om hans upptäkt endast under försegling blef
bevarad för framtiden. Bjelke blef äfven inblandad i tidens
politiska strider. Hans löftesrika värksamhet afbröts genom
en tidig död vid endast 44 års ålder.
Bland de tidigast inkallade finska ledamöterna af svenska
vetenskapsakademin var äfven den förut nämde frih. Henrik
Wrede af Elimä. Till stiftarnes af denna illustra akademi
kännedom hade kommit, att Wrede under den tid af nära två
decennier, han efter sin afgång från militärtjänsten sysslade
med landtbruk på sin egendom Runstorp i Östergötland, hade
gjort sig känd som en flitig forskare i naturens stora rike.
»Han var uppmärksam på de rön naturen gaf vid handen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
