Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OECONOMI.
250
gaste äro från 1743, och innan han tillträdde sin ekonomiska
professur i Finland, hade han här offentliggjort talrika rön
och meddelanden, dels naturhistoriska iakttagelser från sina
studieresor i Bohuslän 1742, i Ryssland, dit han åtföljde sin
välgörare, den ofvannämde Bjelke 1744, i norra Amerika 1751,
från hvilken stora resa vetenskapsakademin inhöstade icke så
få meddelanden af Kalms hand; dels ekonomiska bidrag, såsom
rön vid ängsskötseln (1745); rön om några synnerliga örters
nytta vid landthushållningen (1747), rön och anmärkningar uti
naturalhistorien och oeconomien (1748) m. fl. Dessa Kalms
tidigaste uppsatser böra dock framställas i samband med hans
öfriga ekonomiska författarskap, till hvilket vi återkomma i föl-
jande del 1.
Ytterligare må från denna tid omnämnas några finska bi-
drag af signaturen Iproclis, hvarunder dolde sig konrektorn vid
Åbo skola Lars Stenbäck2. I 1742 års handlingar ingå af ho-
nom fyra smärre meddelanden »Berättelse om Salt i Österbotn>,
»Om Pärlefiskeri i Österbotn», »Om Pärlefiskeriet i Sastmola
Sokn ock Biörneborgs Län» samt »Underrättelse om skadelige
Frostnätter för Säd i Österbotn», hvilka uppsatser, ehuru samt-
liga helt kortfattade, dock innehålla uppgifter af intresse an-
gående de ämnen, som titlarna angifva. Den sistnämda läm-
nar bland annat äfven upplysningar om tidigare kända frostår
i Finland, därunder användt nödbröd m. m.
Ehuru ofvanstående skrifter endast visa oss den nya eko-
nomiska rörelsen i sin början, vittna de dock om att intresset
för saken var i stigande och att antalet ekonomiska författare
alt jämt tillväxte. Af många uttalanden har framgått, huru hus-
hållsvetenskapen alt mera eröfrade samtidens sinnen. Hushåll-
ning hade med ens blifvit tidens stora slagord. När periodens
ekonomer blickade omkring sig, sågo de i naturen Guds sinn-
rika hushållsordning, och vår herre själf hälsades med epitetet
»den store hushållaren». Man betraktade nära nog som sin
främsta uppgift att genom studium af naturens stora hushålls-
ordning inhämta lagarna för densamma och tillämpa dessa på
1 Utom Kalm hade äfven en annan samtida, medicine professor Jo-
han Leche före sin flyttning till Finland i vetenskapsakademins handlin-
gar offentliggjort särskilda rön om växter och djur i Skåne.
2 Student 1728, magister 1735, docent, kollektor i Åbo skola 1738,
konrektor 1740, död i Stockholm 1742.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
