Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
gånger kysst hennes hand och rört vid hennes
fingrar som om de varit fina leksaker.
Det var e,j någon myckenhet bagage Filippa
fört med sig till Åminneberg, bara några enkla
sorgklänningar. Men hon hade medtagit en
dyrbarhet, sin kostbaraste ägodel, en
minnesgåva till henne i prinsessans testamente. Det
var en spegel.
Berta, som var prinsessans guddotter, hade
samtidigt fått en livränta på två tusen kronor
om året. (På den summan tänkte hon våga
gifta sig med sin Ragnar.) Filippa ansågs
förmögen och fick därför inga pengar.
Anledningen att hon just fick spegeln var
— Inas spelalbum! Filippa hade en gång
berättat prinsessan om spelalbumet och vilket
nöje melodierna däri berett henne. Då hade
prinsessan strålat upp av en vänlig ingivelse
och utropat:
— Du ska en gång få en speldosa av mig
också!
Spegeln hade stått på prinsessans mors
toalettbord, när bon kom till Sverige som nygift.
Den var beställd av hennes make, både omhöljet
och musiken. Amoriner jagade varandra med
blomstergirlander runt den fyrkantiga foten,
ramen kring det runda glaset kröntes med
kungliga emblem.
Den spelade ett enda långt stycke. Vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
