Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle hinna tillbaka, började fru Lindskiöld
en sorts förklaring av den ståndpunkt, hon
intog.
— Du kan väl förstå kära barn, att jag
aldrig någonsin ursäktat Ottos lättsinniga
leverne. Ingen har som jag förmanat den stackars
gossen, när jag kommit åt. Men det är inte så
lätt i min ställning — jag är ju hans avlönade
tjänare — att öva påtryckning och kritisera.
Det är i egenskap av vän till hans mor, som
jag kunnat förmana honom. Hon skrev efter
mig till sin sjuksäng och bad mig stanna och
vaka över Otto och hans hem. Gud vet att jag
lidit och bedit för honom alla dessa årl Men
jag har ingenting förmått här borta på
landet mot alla frestelser i Uppsala och
annorstädes. överallt har man lagt ut snaror för
honom. Hans svaga sidor föll i ögonen. Listiga
människor tog honom som ett gott kap, dom
narrade honom att ruckla för att leva flott på
hans bekostnad. Så’nt har man väl hört om
förr? Det är gammalt som världen. Otto hör
också tyvärr till den sortens man, som tycks
dömda att ha en mängd kvinnohistorier.
Kvinnorna lockar honom och han lockar dem. Han
är en charmör.
Filippa ryckte till. Det var andra gången
hon hörde det ordet. Prinsessan hade sagt det
om farfar.
Hur kunde samma ord gälla för farfar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
