Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var en £&ng en kvinna, som
begär-<Je’ att skulle avstå mitt fideikommiss och
gifta mig med henne. Jag gjorde det inte —
fast hon var mor till min son. Jag- kunde det
mte.
Samtalet började göra fru Lindskiöld
nervos, hon vred sig på sin stol. Filippa kajade
till vid ordet son. Vilken besynnerlig man! Han
talade helt enkelt och ogenerat om sin son! Som
om han haft rätt att ha honom. Trodde han
verkligen, att han hade rätt till allting,
därför att han var rik? Vilket djup av
förkär-delse!
Filippa förmådde ej gå in i salongen.
Dessutom ville hon ej bli ombedd att spela. Hade
hon rört tangenterna, skulle hennes spel
blivit en bekännelse om henues förtvivlan. Den
ville hon ej förråda.
Sedan hon hämtat sina ytterkläder, gick hon
ut på terrassen. Men länge fick hon ej vara
ensam. Baronens röst hördes bakom henne.
— Har ni lust att gå en tur till bryggan?
Hon borde svarat nej, men hon svarade ja.
När han överrumplade henne, hann hon ej
samla krafter till motstånd.
På bryggan stod en bänk, dold från alla håll
av höga, nu avlövade pilar, som släpade sina
grenar i vattnet.
11 — Filippas öden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
