Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norna som sin egendom, De aktar blott sin
egendom. Och kvinnorna aktar blott — männens
egendom! Jag förstår och uppskattar din
nobless. Du vill sträcka en skyddande vinge över
den lilla misshandlade kycklingen... Men är
inte, eller blir inte även denna vinge ett led i
den stora orättvisan? Den ensamma kvinnan
får ingen rättvisa, så länge samhället blott är
nådigt mot den som står under en mans
beskydd.
— Vart enda ord, du säger, bar resonans hos
mig! Jag har genomskådat hyckleriet —
oförrätten mot kvinnan — föraktet för kärleken.
Men du missförstår mig. Det är inte för din
skull... Om jag vill leva för dig så är det för
att det är en ny sällhetsdröm för mig, att ha
dig att leva för. Det är så fattigt att vara
ensam, utan dig. Jag vill ha dig till medelpunkt,
till centrum, till skatt att vårda. Jag känner,
att du hör till hos mig. Men jag känner också,
att jag hör till hos dig! Hur gärna bleve jag
inte din egendom! Om egendomen är bådas
ömsesidiga egendom, blir det inte så upprörande?
skämtade han ömt.
— Det där är bara en lek med ord, sade bon,
en bestickande lek med ord, som fängslar var
ny generation med de gamla kedjorna.
— Men nog känner du i alla fall, att vi hör
samman! upprepade han allvarligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
