Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. Sofistiken.
a. Allmän karakter och ståndpunkt.
1) Formelt: sofisterna voro vishetslärare ex professo, gjorde
visheten till profession.
2) Reelt: sofistiken innebär en riktning på subjektet i motsats
mot objektet, men det sinnliga subjektet. Häraf en följd, att
sofistiken verkade upplösande på den grekiska bildningen och
sär-skildt på den förut varande filosofien, men beredde oek rum för
den följande.
a) I teoretiskt hänseende hafva sofisterna
a) bragt till medvetande det kunskapsteoretiska problemet ( =
frågan om villkoren för kunskapens egen möjlighet). Detta
därigenom, att de märkt skillnaden mellan subjekt och objekt, ty
innan man märkt den, anser man ej besynnerligt, att tingen
af-spegla sig i själen. Har man åter märkt denna skillnad, så
förvånas man öfver, att subjektet, själen, kan komma åt, fatta
objektet, tingen. Att lösa här vidrörda fråga, är det
kunskapsteoretiska problemets uppgift;
/3) ådagalagt omöjligheten af att på realistisk ståndpunkt rädda
kunskapens möjlighet. För den kommande idealismen hafva de
härigenom banat väg, men
y) själfva stannat vid det negativa resultatet. Deras
resonemang härvid: På realistisk ståndpunkt är kunskapen ej möjlig.
Men — man kan ej vara annat än realist. Sålunda kunskapens
möjlighet får fara. Sofisterna voro sålunda skeptici.
b) I praktiskt hänseende hafva sofisterna
a) möjliggjort en praktisk filosofi, i det att de fattat och
uppvisat dygden såsom en medveten och afsiktlig verksamhet. Först
då d\rgden fattas så, kan fråga blifva om praxis;
f3) upplöst den grekiska sedligheten, religiositeten och
rättsligheten ; detta därigenom att de, i och med sin proklamation af
dygden såsom något afsiktligt och medvetet, ej erkänna den
ståndpunkt, där man handlar efter andras impuls; — man skall göra
hvad man gör därför, att man själf inser hvarför. De kräfde
sålunda själfständighet på det praktiska området, men upplöste i
och med detsamma grekernas oreflekterade bildning;
y) upplöst all sedlighet, a/l rättslighet, all religiositet. Ty se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
