Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sorger, alltså: lifvet är utan värde. Till följd af denna sin dystra
världsåskådning har Hegesias kallats: 7re«riöavuTos = den till
döden öfvertalande.
IV. Annikeris, lefde ock i slutet af 200-talet.
Han intager en mera human, men mindre konsekvent
ståndpunkt. Säger: Man får taga lifvet sådant det är. En njutning
är också den sympatetiska känslan, d. v. s. känslan af andras
njutning. Lifvet är därför någorlttnda drägligt.
C. Cyniska skolan.
a. Representanter.
Stiftare: Antistenes, från Kynosarges, 366, lärde inskränkning
af alla behof.
Öfriga representanter: Diogenes, från Sinope, t 323, som in
praxi, dref åsikten till det yttersta, och Krates, berömd som
lärare till Zeno, stoicismens stiftare, livarför Krates ock bildar en
öfvergång mellan cynism och stoicism.
b. Läror.
a. Om kunskapen.
Cynikerna äro sokratici i den mening, att de påstå, att den
sanna kunskapen har begreppets form. Men de hafva ock
inblandat ett icke sokratiskt drag, i det de lära, att liksom de
verkliga tingen äro skilda från hvarandra, d. v. s. själfbestående, så
äro ock begreppen skilda från hvarandra, kunna ej förbindas.
Omdömen äro sålunda omöjliga. Naturligen äro de identiska
omdömena möjliga, såsom t. ex. människan är människa etc. All
tankeföljd och slutledning göras härigenom omöjliga. Cjmikerna
förklarade ock slutligen, att all vetenskap är omöjlig och obehöflig.
b. Om etiken.
a) Häri stå cynikerna på Sokrates’ ståndpunkt i följande fall:
1) de anse, att hufvudsaken är det praktiska, d. v. s. frågan om
det goda är den viktigaste och den enda intressanta;
2) de anse, att det goda är något, som verkligen tillhör mig
såsom subjekt, något, som står i min makt;
3) de anse, att detta inre, som står i min makt, är vetande;
4) de anse, att detta vetandes närvaro hos mig innebär
själfbe-härskning = att det gör mig till herre öfver det sinnliga, nämli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
