Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b. Platons framsteg utöfver de föregående :
1) i kunskapsteoretiskt afseende liar han mera formelt
fullkomligt utfört de af Sokrates antydda bevisen för sann kunskaps
be-greppsform oeh all annan kunskaps oduglighet.
2) I ontologiskt afseende, i frågan om det sant varande, har han
a) förklarat, att det sant varande måste vara ett ideelt, ett andligt
och evigt; såsom förut megarerna, men Platon mera
vetenskapligt; b) ådagalagt, att denna andliga och eviga verklighet är ett
organiskt helt, enhet i mångfald = ett idésystem.
3) I afseende på fysiken, d. ä. världsförklaringen, var han den
förste sokratiker, som därmed sysselsatte sig, och den förste
filosof, som sökt bygga en fysik på idealistisk grund.
4) I afseende på etiken har han på ett strängare vetenskapligt
sätt utfört Sokrates’ dvgdelära och gifvit henne idéläran till
underlag.
c. Den metod, Platon använder, är för det mesta den indirekta.
d. Delar af hans filosof:
1) Dialektik, — handlar om den sanna kunskapen oeh det sant
varande.
2) Fysik, — handlar om världen, sålunda om det blifvande, för
så vidt det har del i det varande.
3) Etik och polemik, — handlar om det goda och dygden för
individen och staten. Härtill kommer dock
4) den propedevtiska eller analytiska regressen till den allmänt
filosofiska ståndpunkten.
c. Lära.
I. Propedevtisk regress.
1) Filosofiens begrepp.
Filosofi är människotankens och viljans riktning på det
öfver-sinnliga.
2) Filosofiens anledning och behöflighct.
Denna uppvisas ur två synpunkter: a) den teoretiska, b) den
praktiska.
a) Uppvisandet af filosofiens anledning och behöflighet ur
teoretisk synpunkt skulle sammanfalla med en kritik af hvarje sådan
världsåsikt, som såsom den sanna kunskapen sätter något annat
än tänkandet, sålunda en kritik af den populära bildningen, för
så vidt den ansåg sig icke behöfva ett verkligt vetande oeh ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
