- Project Runeberg -  Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium /
68

(1896) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blir mycket lycklig och tvärtom. Filosoferna komma dock att få
det bäst i den kommande världen, emedan de förut redan här haft
sin tanke riktad på densamma.

IV. Etik och politik.

1. Etik.

1) Etiken handlar om människans lycksalighet eller om det
goda, sådant detta i och p’enom människan är närvarande.

2) a. Betrakta vi nu detta goda ur den synpunkten, att dess
närvaro innebär den riktiga beskaffenheten hos människan, att
hon är såsom hon bör vara, så kallas det goda dygd, ty dygden
är själens duglighet, riktiga beskaffenhet. Hvilken som kan vara
dygdig såsom sådan, är i själfva verket redan förut omtaladt vid
kritiken af den för handen varande ofilosofiska bildningen.
Dygden skall nämligen l:o) uttrycka subjektets fullkomlighet såsom
subjekt och därför vara vetande, 2:o) säkert leda till sitt mål,
därför vara karakter och därför äfven vetande; 3:o) vara
själf-tillräcklig eller själfändamål, och då måste den hafva till innehåll
ett öfversinnligt och ej ett sinnligt, hvilket aldrig kan vara
själfändamål.

2) b. Men den praktiska filosofiens föremål kan betraktas
äfven ur en annan synpunkt än såsom dygd. När det var fråga
om dygden, var det fråga om själens beskaffenhet. Men ur en
mera objektiv synpunkt blir det fråga 07n hvad själen har i sig,
när den är dygd. Svar: det goda, och detta goda är: l:o) icke
-lySorat, 2:o) icke en blott negation af rjSovat, 3:o) icke angifbart i
en idé, sålanda ej idén i sin renhet. Hvarför? Det goda skall vara
godt för någon, nämligen för människan och sålunda införas i
människans själ, och denna är ju ej något rent ideelt. 4:o)
Således: det goda är = idén, införd i själen. När denna ideela godhet
införes i själen, hvad inträder då i själen? Svar: a)
måttbestämd-het eller mått. Sålunda: hvaije sak får däraf sitt bestämda mått,
däraf /<aXA.os, ar/tx/xerpta, åXr/öeLa = skönhet, symmetri, sanning. /?)
Ej blott själfva måttet utan det måttbestämda, ej blott cru/x/xerpta,
utan ti; av/jL/JLtTpov o. s. v.; sålunda ej blott måttet, utan detta mått,
genomfördt i det enskilda, y) Själfva spetsen af det goda, det,
genom hvilket det goda når själfva höjdpunkten, nämligen den
förnuftiga insikten och viljan, vot>s Kal <j>p6vr](n<;. Dessa trenne saker
(a, j3, y) mottagas af alla delar i själen. Själen har olika delar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filosofihi/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free