74 (Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

område än hos Platon. 2) Platon hade begärt, att den verkliga
filosofien sktdle hafva till objekt det öfversinnliga, ej det sinnliga.
Aristoteles däremot menar, att filosofien kan sysselsätta sig med
hvad som helst, blott det sättes i förbindelse med den yttersta
grunden. Sålunda blir i så måtto filosofiens område vidgadt.

4) Filosofiens metod innebär de två faktorerna:

a) regress från det gifna till principen;

b) progress från begreppet in abstracto till demonstrerande af
dess specielare bestämningar.

5) Filosofiens delar äro:

a) metafysik, om de yttersta grunderna för allt;

b) fysik, om de konkretare grunderna för de särskilda slagen
af verklighet;

e) etik och politik, om människans praktiska verksamhet.

Därtill kommer såsom inledande en

d) kunskapsteori, en utförd teori öfver vetandets form.

c. Läror.

I. Ur denna Aristoteles’ vetenskapslära = kunskapsteori skola
vi blott anföra några tankar.

1) Sammanställa vi Platon och Aristoteles i afseende på hvad
de lära om den sanna kunskapen, så äro de hvarandra lika i
följande punkter:

a) Enligt båda är den sanna kunskapen vetande eller tänkande,
som sålunda är den sanna kunskapens högsta form och enda
adekvata uttryck.

/3) Enligt båda uppstår tänkande eller vetande i sammanhang
med lägre uppfattningsformer, så att de förra utgöra för dessa
ett villkor.

y) Båda neka, att vetandet eller den sanna kunskapen skulle
vara en produkt af de lägre uppfattningsformerna.

De äro hvarandra olika i följande punkter:

a) Aristoteles har närmare och mer strängt än Platon tilldragit
bandet mellan de lägre uppfattningsformerna och tänkandet, så
att vissa lägre uppfattningsformer bli nödvändiga villkor för
vissa begrepp, så t. ex. säger Aristoteles, att om någon människa
saknade ett sinne, komme det att hos henne fattas en viss sfär af
begrepp o. s. v.

18) Tänkandets uppkomst betj^der ej hos Aristoteles återerinring,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/filosofihi/0080.html

		Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium / 74 (1896) Author: Pontus Wikner Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|