Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råde. Han har genom undersökande af det varandes begrepp ledt
sig till a) en rationalistisk ståndpunkt och till b) en
individualistisk ståndpunkt, i motsats mot de ofvannämnda.
Ty det finns en panteistisk ståndpunkt både hos Fichte,
Schelling och Hegel; Herbart däremot är ej panteist; i det afseendet
påminner han om Leibniz. Men han har stannat vid de allra
allmännaste bestämningarna hos det varande. Därför framträda ock
hos honom åtskilliga brister, såsom :
l:o) Mycket af det varande blir oförklaradt.
2:o) Då han ger sig in på konkretare förklaringar, insmyga sig
analogier, lånade från den kroppsliga världen; där inkommer ett
realistiskt element.
3:o) Dessutom sönderfaller hans filosofi i delar, som stå i
mycket löst sammanhang med hvarandra.
c. Läror.
I. Inledning.
Filosofiens uppgift är en bearbetning af våra begrepp. Dess
delar :
a) Logiken. Den handlar om erfarenhetens motsägelselösa
ordnande och klassifikation.
b) Metafysiken. Den handlar om det varande såsom sådant.
c) Estetiken. Den handlar om vissa ideer, med hvilka konstant
äro förenade behag och obehag — oberoende af, huruvida vi tänka
oss, att de saker, som ideerna uttrycka, äro verkliga eller ej. Detta
behag eller obehag är fäst antingen l:o) vid vårt förhållande
till tingen eller 2:o) vid våra personliga tillstånd. Om det första
handlar estetiken i inskränkt bemärkelse. Om det andra handlar
etiken.
Vid vilja här särskildt fästa oss vid Herbarts
II. Metafysik.
Meta ysikens uppgift är en omarbetning af erfarenhetsbegreppen
till motsägelselöshet. Huru skall då det motsägelselösa, sanna
varandet vara beskaffadt?
l:o) Det skall vara ett blott varande; ej i något afseende ett
icke-varande, utan det skall vara en ren position. Däri ligger
också, att:
2:o) Det är absolut enkelt, det har ej en flerhet af kvaliteter i
i sig, ty om det detta hade, vore ingen af kvaliteterna varandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
