Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kunskapsteoretiska frågan har blifvit besvarad:
a) Dogmatiskt-intellektualistiskt af Cartesius: cogito, ergo
sum ; af Spinoza: människan såsom tänkande är en modus hos den
oändliga substansen; af Leibniz: hvarje monad äger i nu’et
dunklare eller klarare förnimmelser, spegelbilder af alla öfriga monader;
Wolff: i likhet med Leibniz; af Fichte: ju mera förnimmelsen
öfverensstämmer med sitt objekt, desto mera sann är hon; at Hegel:
kunskap erhålles dialektiskt: tesis, antitesis och syntesis; af
Boström: genom begreppsmässig, det är klar förnimmelse.
b) Dogmatiskt-halfse?isualistiskt af Kant: de af sinnet
mottagna intrycken måste af förståndet ordnas inom hvar sina
kategorier; af Schelling: genom intellektuell åskådning (genom enheten
af alla de organ, medelst hvilka man uppfattar det sinnliga:
således en förening af sensualism och intellektualism).
c) Skeptiskt-sensualistiskt af Locke: erfarenheten är medlet för
begreppens erhållande. Vetandets faktorer äro sinnet (förmågan
af varseblifning) och förståndet (förmågan att kombinera enkla
ideer); afBerkley: genom varseblifning: våra förnimmelser äro
skapelser af Gud i vår själ; af Hume: objektivitet kan ej förenas med
allmängiltighet: allt har sin egen orsak och är därför varierande:
allmängiltiga begrepp finnas ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
