Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den beskedlige Bill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 DEN BESKEDLIGE BILL.
69
Dick ryckte till och såg på honom. »Det la’
jag inte märke till», sade han. Se’n steg han upp
och klappade Bill på axeln helt deltagande, och så
satte han sig igen.
»Är det något på tok, Dick?» frågade Peter
Russet och såg på honom.
»Det är den där kafévärden», sade Dick, »det
ligger halm utbredd på gatan utanför, och det sägs,
att han är döende. Stackars Bill vet inte själf hur
stark han är. Det bästa du kan göra, kamrat, är
att ge dig i väg genast så långt bort du kan.»
»Jag skulle inte dröja en minut, om det vore
jag», sade Sam.
Bill stönade och gömde ansiktet i händerna,
men så fördärfvade Peter Russet alltihop genom att
säga, att det säkraste gömstället för en mördare var
London. Bill gaf ifrån sig ett förfärligt stönande,
då han sade ordet mördare, men han gaf genast
Peter rätt, och allt hvad Sam och Ingefärs-Dick än
ansträngde sig, kunde de inte få honorn att ändra
sitt beslut. Han sade, att han skulle raka bort sitt
skägg och sina mustascher, och då natten kom, skulle
han smyga sig ut och skaffa sig logis alldeles i andra
ändan af London.
Han stannade inne hela dagen med gardinerna
nerfällda och ville inte äta något, och då Dick tittade
in vid åttatiden för att se efter, om han hade gått,
såg han honom sitta på sängkanten slätrakad och
med skråmor öfverallt i ansiktet, där rakknifven hade
snafvat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
