Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollkonster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLLKONSTER.
227
ligger alldeles som ny och pickar i rockfickan på
den herre jag skjuter på.»
Han riktade med pistolen först på den ene och
se’n på den andre, som om han inte riktigt kunde
bestämma sig, och ingen af dem tycktes vara särdeles
förtjust åt det. Peter Gubbins bad honom inte
skjuta på honom, emedan han hade ett hål i sin ficka,
och Bill Chambers sprang upp, då han siktade på
honom, och bad honom försöka med någon annan.
Den enda, som inte blinkade, var Bob Pretty, den
värsta tjufskytten och banditen i Claybury. Han
hade gjort spektakel af trollkonsterna hela tiden
och sagt, att han hade sett dem allesammans förr,
mycket bättre utförda.
»Kom an», sa’ han, »jag är inte rädd för er,
ni kan inte skjuta rätt.»
Trollkarlen siktade på honom med pistolen. Se’n
tryckte han af, och just som det smällde, flög Bob
Pretty upp med ett förfärligt skrik, satte händerna
för ögonen och dansade omkring på golfvet, som
om han blifvit tokig.
Alla rusade upp och skockade sig omkring honom
och frågade, hvad som stod på, men Bob svarade
inte. Han fortfor att hålla ett alldeles förskräckligt
väsen, och till sist rusade han ut ur rummet med
näsduken för ansiktet och kilade hem det fortaste
han kunde.
»Nu har ni ställt till det bra», sa’ Bill Chambers
till trollkarlen. »Jag kunde just tänka mig, att ni
inte skulle ge er, förr än ni hade gjort någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>