Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
himmelen besådd med stjärnor, hvilkas sken utbredde en
svag skymning, så att man på mindre afstånd kunde
igenkänna till och med obetydliga föremål. Ingen eld fick
upptändas. Supén måste därföre anrättas af bara kall
potatis, hvarefter man lade sig till ro på en utbredd kappa,
med en soldatränsel till hufvudgärd. Hvilan blef likväl
kort. Mot midnatt stördes tystnaden af ryssarnes gälla,
enformiga sång, först på afstånd, men småningom allt
närmare och närmare, tills den plötsligen tvärtystnade vid
en salut från våra vedetter, hvarpå fienden genast svarade.
Här blef således musik af helt annan natur och en
allmän uppståndelse. Hästgardisterna redo vid första skottet
för tusan pocker, nära på att öfverrida oss, ödmjuka
fotgångare, i sin brådska att komma i säkerhet bakom
infanteriet. Vedetterna blefvo nu ensamma vid uppbörden
af ryssarnes anfall, som likväl var tämligen lamt, ehuru
skjutandet fortfor en god stund och kulorna pepo oss om
öronen. Omsider ledsnade man att skjuta på en fiende,
den man inte såg. Allt blef tyst. Hvar och en uppsökte
ånyo sin hårda bädd för att fortsätta den afbrutna
slummern, medan vedetterna vakade för oss. Men aldrig kan
jag glömma den natten! Sofva kunde jag ej. Litet emellan
hördes kosackernas hesa skrål nära intill vår vedettkedja.
Med spända öron lyssnade jag till ljudet under
trädet, där jag låg, brinnande af längtan efter striden,
som för mig egde alla nyhetens behag.
Så snart morgonrodnaden förkunnade dagens
annalkande, förnyades ock leken. Ryssarne blefvo nu
närgångnare; de trängde envist fram. Vedettkedjan måste
förstärkas med ett par plutoner, hvilket dock föga ville
hjälpa mot fiendens ifriga bemödande att vinna terräng.
Alla grepo till vapen, och det töfvade icke länge, förr än
manstarka hopar af ryssar visade sig i skogsbrynet på
andra sidan om den lilla slätten. Strax dundrade
kanonerna emot dem; men de fingo också artilleri på sin sida,
så att i gevärselden blandade sig nu äfven kanonernas
åskknallar. Efter hand måste vi alla fram i elden. Det
kompani, hvartill jag hörde, ryckte upp på vänstra flygeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
