136 (Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808-1809)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lifgarde, 2 Kronobergs, 1 Drottningens lifregemente och 1
Engelbrechtenska regementet (de båda senare tyskar från
Pommern); 3:dje brigaden, öfverste Löwenhjelm, 4
bataljoner Lifgrenadierer (östgötar) och 2 Upplandsregementen.
Af kavalleri fanns blott ett par skvadroner lifgarde till
häst, men artilleriet räknade 20 väl bespända pjeser. Hela
styrkan, omkring 6,500 man, stod under befäl af general
Wachtmeister, utstyrd med en mångtalig svans
adjutanters adjutanter, så att blå och gula plymer saknades visst
inte. — Till organisationen hörde ock, att vår bataljon
måste uppsätta ett jägarkompani. Vid aftågandet till
Stockholm, då allt sattes på grannlåtsfot, hade jägarne
blifvit upplösta. Nu måste de åter framsökas. Man
bibehöll sådana soldater, som gjort förra fälttåget bland
jägarne och uttog resten på måfå. Det kom sig ej så
noga, huruvida karlen passade till denna mödosamma
tjänstgöring eller ej, huruvida han sköt väl eller illa.
Man tillsåg förnämligast att han var kortväxt, lät honom
svärta sin bantlärrem och hattkordong, gaf honom en
grön ylleståndare, och så var han — jägare.[1] Jag blef
också anställd till tjänstgöring vid jägarne, hvilka

[1] I sitt ursprungliga, oreviderade manuskript har författaren
här gjort följande anmärkning:

Den bristande urskillningen vid valet af jägarmanskap i svenska
armén gör hela inrättningen till en leksak. Man borde besinna, att
i vårt kuperade land, där sättet att föra krig med sluten trupp uti
de flesta fall är oanvändbart, blir jägarkriget, eller det i spridd
ordning, ganska maktpåliggande. Detta kringspridda, lurande och
smygande sätt att föra krig, hvarvid soldaten ofta lämnas på egen hand,
och hvarvid ingen klippa får synas honom för brant, intet vatten för
djupt och intet hinder oöfvervinnerligt, då det gäller att locka fienden
i snaran, eller att sätta sig själf i säkerhet, fordrar urskillning, mycken
öfning och egenskaper, som inte äro alla gifna. Det är därföre ett
uppenbart spektakel den regeln, som plägar följas hos oss, att till
jägare utse sådant folk, som på ett eller annat sätt misshagar i linje,
utan att påminna sig huru ofta den granna linjens säkerhet beror på
intelligensen hos de så kallade lätta trupperna, hvilka alltid äro
fienden närmast, och måste vaka medan le corps de bataille hvilar. Det
jägarkompani, som uttogs inom vår bataljon, var så till vida bra, att
alla voro gamla, krigsvana, i krutrök invigda soldater.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 01:46:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/fin18092/0143.html

		Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808-1809 / 136 (1903) Author: Carl Johan Ljunggren - Tema: War Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|