Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvarblifva, ty något svängrum ges absolut inte. Nära
likaså är förhållandet för officerarne. Å ömse sidor om
akterkanonen finnes ett slags lår med lock; den till höger
eller på styrbord, som det heter ombord, begagnas af
slupchefen, den andra står till befälhafvarens för
landtruppen disposition; och i denna lår — liknande en
likkista, när locket igenslås — ligger man om natten, och
på den sitter man om dagen. Merendels ligga sluparna
vid land om nätterna, till någon tröst för dess hopträngda
besättning. — Tolf kanonslupar kallas en bataljon, hvars
chef residerar ombord på en liten speljakt, som flankerar
omkring likt stabsadjutanterna till lands. Proviantering
och mattillredning besörjes af en särskild kokslup, hvilken
tilldelar kanonsluparna sitt dagliga och rikliga kvantum
föda. — En egenhet är den, att arméns flotta inte
begagnar samma slags flagga som alla andra svenska skepp,
hvarföre, kan jag inte säga; men då de blå och gula
färgerna svaja på den senare, visar sig skärgårdsflottan med
en blå, enfärgad, sorglig flagga, liksom vore den en annan
nations tillhörighet. — Under seglingen iakttogs
exercisordning: sluparna gingo i hvarandras kölvatten, stundom
för segel, stundom för rodd, alltid i djupt vatten, men
icke så att landet lämnades ur sikte. Rolig nog var
manövern under det man gungade fram på vågorna.
Vistandet på kanonslupen föreföll mig bra enformigt.
Idkeligen samma trängsel inom relingarna, öfverallt
vidklibbande tjära, gemen lukt af diverse sorter, intet annat
sällskap än det med en oborstad sjöofficer af det ur
kofferdiflottan förhyrda slaget — sådant vankades ombord;
desslikes kallt och ruskigt väder. Men den ena dagen
efter den andra förgick, och hvar förliden dag minskade
kedjan af desagrementer genom hoppet på snart slut.
Man skred småningom till hemorten. Alla kvällar
hamnades i skären eller vid öarna, landgångarna utlades, och
vi voro aldrig sena att sätta foten på landbacken, så
otreflig den än tedde sig längs hela kusten: berg på berg,
uppstaplade vid någon naturrevolution; här och där
enstaka stugor med torftak, omgifna af små potatistäppor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
