Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ilmarinen, bragt eld på jorden och hade åskdundret
i sin magt; äfven utmärkte han sig i skeppsbygnaden.
Fågelfängare, jägare och skogsmän anropade honom att
slå på sin Kantele, för att genom dess trollklang framlocka
allt villbråd; äfven fiskare vände sig till honom i den
förmodan, att hans strängaspel skulle åstadkomma en
lika verkan på flodernas invånare. Han hade en
underlig drägt; hans gördel var besatt med fjädrar och
dun; hans rock och hans hufvudbonad hade en
väldigt skyddande kraft, och blefvo i de häftigaste
strider anropade såsom ett palladium. Man trodde, att
hans svett vore i stånd att bota sjukdomar. Under
hedniska tiden var han ofta i sällskap med sin yngre
broder, luftguden Ilmarinen: under påfvedömet måste
han dela regeringen med Maria. Derföre gaf en
Karelsk häxmästare på tillfrågan, hvilka Gudar mest
blifvit dyrkade af hans hedniska förfäder, det svaret:
"den gamle Wäinämöinen och Jungfru Maria modern."
Han benämndes alltid med biordet Wanha, den
gamle, och det synes, att man ibland för omvexling har
kallat honom Uffo, gubbe, hvaraf åtskillige, som
skrifvit öfver den Finska mythologien, hafva gjordt en
egen gud. Hiisi, en son af jätten Kalewa, var stark
och vild, samt dyrkades såsom björnarnes Gud och de
vilda djurens tämjare. Hans boning tänkte man sig
som en förfärlig, ryslig ort; mäne Hiiteen, gå till
Hiisi, var en stor förbannelse. Tapio, skogarnes Gud,
gaf jägaren byte; han skulle hafva sin boning i den
djupaste, hemligaste delen af skogen. I trollsångerna
anmodar man derföre ofta bien, hvilka de
gamle Finnarne ansågo för heliga, att ifrån Tapio’s
boning hemta nektar eller honing till sårens helande.
Han blef äfven anropad, när boskapen drefs ut på
bete, för att bevara dem från vilda djurs förföljelser.
Honom offrades en tupp. Ilmarinen, af Ilma luft,
väder, var luftens och väderlekens herre och
föreståndare, och anropades derföre om godt väder
och lycklig resa. Honom gaf man ofta det biordet
Seppä, smed, konstnär; hvaraf synes det han varit
skicklig i metallers bearbetning. Kekri, i en annan
dialekt Köyry, var boskapsskötselns eller ock kanske
öfverhufvud hela åkerbrukets föreståndare. Ueen Emä,
vattenmodren, var en hafsgudinna. Pohjolan Emämä,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
