Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken de med en deputation ville ofversända till
den Ryske befälhafvaren. De afskickade stötte till sin
olycka på en Svensk officer, den de höllo för en Ryss
och öfverräckte åt honom sin bönskrift; han emottog
den, och, uppbragt öfver dess innehåll, beskylde han
bönderna för feghet och förräderi samt hotade dem
med det hårdaste straff. Förskräckte sökte
öfverbringarne att undkomma genom flykten; de vågade icke
mera att genom undergifvenhet söka säkerhet för sitt
lif och sin egendom, de underkastade sig hellre allt
och fördolde sig i de djupaste skogar och på de
aflägsnaste klippor, eller flyktade de högt uppåt
Norden, innan de bådo om nåd eller blott antogo de dem
gjorda tillbud. Ryssarne utmärkte spåren af sin
framfart med sin vanliga grymhet; de tvungo en 60-årig
prest att springa halfnaken i snön bredvid dem, för
att visa dem vägen: sina fångar behandlade de med
en omensklig hårdhet: de förvarades i stall och andra
smutsiga uthus, och ett stycke rått kött kastades för
dem till föda. — I April bemägtigade de sig ön Åland.
Den Svenska flottan var icke i stånd att hindra deras
landstigning; de huserade förskräckligt: vid sitt aftåg
längre fram på året forstörde de säden på åkrarne,
borttogo boskapen jemte alla lifsmedel, och antände
byarne. Genast efter detta infall lemnade alla
invånare ön, hvilken ända till år 1722 var alldeles Öde
på menniskor; ännu lefver på denna ö minnet af
denna förskräckliga flykt.
Några smärre, enskildta ströftåg undantagna,
förflöt våren och sommaren temmeligen stilla för
Österbotten; de Svenska trupperna lågo i sina qvarter; uti
Savolax deremot intogo Ryssarne i Juni fästningen Nyslott.
Armfelt sökte, så mycket hans ringa hjelpemedel
tillstadde det, att förstärka sin försvagade trupp: hans
partigångare tillförde honom äfven ifrån Finlands
södra provinser trupper, så att han snart ersatte den
vid Kyro lidna förlusten. Men i September befalte
honom Rådet att uppgifva Finland, och gå med sin
armé till Sverige: man trodde icke, att han med sin
lilla styrka skulle kunna afhålla fienden, och om det
också en gång lyckades honom, så vore derigenom
ingenting vunnit för framtiden. Tvenne regementen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
