Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aftvinga åkrarne någon afkastning, att öka
boskapsskötseln och åter upptaga de många öde hemmanen.
Några goda år gynnade invånarnes ansträngningar.
Bedan 1727 såldes en tunna råg till 24 a 30 skill.
specie; äfven på boskap var icke mera brist: en ko
kostade 30 a 36 skill. Dock satte många tillfälliga
omständigheter hinder i vägen för det tilltagande
välståndet. År 1729 föllo Finlands förnämsta
exportvaror ner till ett oerhördt lågt pris, hvarigenom
handeln led utomordentligt, hvilken dessutom tillfogades
stor skada äfven genom många skeppsbrott. År 1731
hade landet åter missväxt: i de orter, der
krigsskådeplatsen hade varit, anstälde ett eget slags
boskapssjuka, hvilken äfven rasade andra år, en
förskräcklig förhärjning; ibland angrep den äfven
menniskor. I anseende till dessa allmänna olycksfall
fingo invånarne eftergift på rester vid deras
kronoutlagor, för hvilka de häftade intill år 1726.
År 1739 befalte konungen, att den nya Svenska
lagboken jemte andra förordningar skulle på Finska
språket öfversättas: han låfvade äfven, att, så mycket
omständigheterna och de sökandes skicklighet och
tjenstår tillstadde, besätta domare- och andra
embeten endast med personer, som voro mägtiga det
Finska språket. Emot tjenstfolkets utvandringar utgåfvos
1739 stränga förordningar.
Ännu voro icke de sår helade, som Finland hade
fått i sidsta kriget, då en ny fejd hotade att förnya
de jämmer-uppträden, hvaraf öfverallt de bedröfligaste
spår ännu visade sig. Det Gyllenborgska partiet,
hvilket hade tillkämpat sig öfvervigten vid riksdagarne i
Sverige, började, i förhoppning att ersätta den gamla
förlusten och förledt af Frankrikes toma löften, ett
högst obetänksamt krig mot Ryssland. I anseende till
det hat, som folket fortfor att hysa emot Ryssarne,
och hvilket genom allehanda beskyllningar ännu
häftigare upptändes, var det lätt att göra detta kärt för
detsamma. Den 24 Julii 1741 kungjordes
krigsförklaringen. Landshöfdingarne blefvo derom
underrättade, samt uppfordrade att vederlägga de härom
utspridda falska rykten, och att uppmuntra invånarne
till trohet och till truppernas understöd, Sverige var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
