Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förföljde densamma, oeli kastade den tillbaka äfven från
nämnde ort. De fördrefvos dock snart åter; men den
framgång rörelserna vid Likala och Högfors syntes
låfva, hade, genom denna fiendens diversion, blifvit
till intet gjord. Fördelningen vid Anjala återgick
tillika öfver gränsen, vid hvilken sedermera flera
smärre träffningar föreföllo.
I Savolax hade Svenska vapnen emellertid haft en
den hittills mest lysande framgång under detta krig.
Ifrån Randasalmi framträngde brigadchefen, öfverste
Stedingk emot Nyslott, och anföll Ryssarne vid
Parkkumäki, i Säminge socken, den 21 Juli. Efter en
ganska envis och häftig strid, blef fienden fullkomligt
slagen, med stor förlust i döda, fångar, kanoner och
krigsförråd. Svenska hären bibehöll sedan sin
ställning inom Ryska området; men något af betydenhet
föreföll icke vidare under denna sommar på
Savolaxska sidan.
De begge stridande partiernas flottor voro under
tiden utlupna. Örlogsflottan afseglade i Juli från
Carlskrona under hertig Carls befäl. Vid höjden af Öland
föreföll med den Ryska en icke afgörande träffning;
hvarefter den förre återkom till Carlskrona den 31 i nämnde
månad, utan att sedan deltaga i det Finska fälttåget.
En Rysk eskader intog, likasom föregående året, en
ställning vid Hangö-udd och Porkkala, för att
afbryta all gemenskap inom skärs. Efter flera mindre
strider, blef Svenska skärgårdsflottan, den 24 Augusti,
anfallen vid Svensksund och slagen med mycken
förlust, samt tvungen att retirera till Svartholms
fästning. Den återstående delen af sommaren var Ryska
flottan herrskande på sjön, hvarigenom ställningen till
lands vid Högfors och Kymmenegård med hvarje dag
syntes mera brydsam. Svenska styrkan, angripen
både från landt- och sjösidan, drog sig derföre
småningom tillbaka, och befann sig åter den 31 Augusti
inom egen gräns vid Abborfors.
Efter segren vid Parkkumäki sökte numera
general-majoren Stedingk att återtaga Puumala pass,
hvilket gått förloradt genom reträtten från St.
Mickel. Ett anfall skedde den 16 Augusti; mera lyckades
icke. Lika ringa framgång hade fiendens försök mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
