Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia till år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häftig fäktning, natten emellan den 19 och 20 Maj vid
Keltis, tvungen att återvända inom eget område.
Svenska flottorna höllo sjön redan i början af Maj.
Efter en skarp träffning under konungens eget befäl
den 15 Maj, i viken vid Fredrikshamn, der flere
fiendtliga fartyg eröfrades, blef nämnde stad, jemte den dit
flyktade Ryska flottiljen, samma dag bombarderad.
Några skepp förstördes; men hufvudafsigten, att
tvinga staden till kapitulation, vanns icke. Ett den 20
Maj förnyadt försök, att förstöra de Ryska
skärgårdsfartyg som dragit sig under stadens kanoner, * hade
icke heller någon framgång.
Efter några dagars intet afgörande kanonad,
emellan Svenska och Ryska Örlogsflottan, den 3 och 4
Juni, inlopp den Svenska, jemte skärgårdsflottan, uti
Wiborgska viken, och landsatte trupper derstädes. Men
snart befann den sig här fullkomligen instängd, af de
numera förenade Kronstadtska och Revelska
eskadrarne, och slutligen återstod ingen annan utväg, än att slå
sig igenom. Detta verkstäldes lyckligen den 3 Juli,
ehuru med förlust af sex linjeskepp, samt flera
fregatter, galerer och andra fartyg, och den 4 inseglade
konungen med skärgårdsflottan i Svensksund, der
förstärkning af en skärgårds fördelning tillstötte. Stora
flottan, under hertig Carls befäl, minskad under
seglingen genom ytterligare förluster af tvenne linjeskepp,
inlopp vid Sveaborg, och blef derstädes blokerad utaf
fienden. Den 9 Juli anfölls Svenska skärgårdsflottan i
Svensksund, och striden fortsattes ännu följande dagen.
Slaget blef det mest afgörande under hela kriget, och
Ryssarnes nederlag fullkomligt; de förlorade 53 större och
mindre krigsskepp, deribland fyra fregatter, samt
öfver 6000 man fångar, utom döde och sårade.
På landtsidan hade generalen Meijerfelt
emellertid uppbrutit, och den 11 Juni från Abborfors
tågat fram åt Fredrikshamn, samt ankommit till
Högfors den 26. Fiendtligheterna aftogo dock småningom
på alla ställen, och i Werelä by undertecknades, den
14 Augusti, emellan de stridande magterna en fred,
hvilken var helt och hållet grundad på den i Åbo,
hvarigenom således ingenting förändrades, hvarken
gränsorna eller öfriga förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
