Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands historia efter år 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Från den vid 1800 års riksdag iklädde skyldigheten,
att för hvarje helt mantal leverera ½ pund oluttrad
saltpetter emot 36 sk. banko, anhölls om befrielse,
eller ock om ersättning efter markegång.
Om tiden och sättet för hemmans räntornas
årliga utgörande, blef föreslagit, att räntegifvaren
intill Januari månads slut ägde fritt val emellan
betalning in natura, eller i penningar efter markegång;
att det rågade mätningssättet borde afskaffas, och
målkärlen sålunda förstoras, att ett struket tunnsmått
utgjorde 30 hittills brukliga rågade kappar.
Enligt ofta nämnde Utskotts öfverslag,
uppgingo kronans inkomster från hela landet till omkring
513,442 R:dr Svenskt banko (utom sjötulls- och
post-medlen), då spanmål och hemmansräntor
beräknas 3½ gång högre än deras af ålder faststälde krono
värde; hvarvid likväl ej inbegripas de spanmåls och
hemmans räntor, som dittills varit anslagne till
militärens underhåll. Sjötulls intraderna utgjorde, efter
tio års medeltal, omkring 56,000 R:dr och de
behållne postmedlen vid pass 6000 R:dr banko. Utom
hvarjehanda afkortningar, till ett ungefärligt belopp af
30,460 R:dr, hafva de årliga utgifterna uppgått till
omkring 199,497 R:dr, oberäknadt kostnaderna för
krigshären. — Utaf dessa tillgångar önskade
landtständerna anslag, dels till erforderliga nya embeten,
dels till löneförbättringar för tjenstemän vid justitiæ
och medicinal staterna, till skolverket, hospitals,
pensions och andra välgörenhets anstalter, allmänna behof
och företag, m. m. — För universitetets i Åbo
flerfaldiga behof och förbättringar, hade man att af
kejsaren hoppas ett serskildt för ändamålet lämpligt och
erforderligt understöd.
Ett "Finance Utskott", med lika antal
medlemmar som det förutnämnde, valdes till att
förarbeta landtständernas svar å den tredje propositionen.
Ständernas förslag rörande densamma var
hufvudsakligast följande. Silfver rubeln skulle blifva landets
hufvudmynt. Efter dess då varande skrot och korn
borde den beräknas till 33 sk. 7 rst. Svenskt banko,
och hvarje silfverrubel upptagas till 2 rubel banko
assignationer, hvilket förhållande dock skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
