Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi och innevånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derifrån har till flera delar af landet utbredt sig ganska
mycken färdighet i linets behandlande, så att man på
många ställen lemnar lärfter, jemngoda med de så
berömda Norrländska. I Åbo erhöll man sednare en
spinn- och väf-skola, och äfven enskildta personer
hafva derefter anlagt linneväfveriet, och Hushållnings-
Sällskapet fortfar att kringsprida bruket af bättre
väfstolar och finare skedar, samt att göra ett
förmånligare arbetssätt mera bekant. Härvid begagnas dock
ännu ganska litet maschinerier, och allt är egentligen
beräknadt på att uppöfva slöjdefärdigheten hos
qvinnorna, Uppå regeringens bekostnad har ofta nämnde
Hushållnings-Sällskap anskaffat Riga lin- och
hampfrö, samt dels försålt och dels utdelat detsamma bland
i allmogen, och sålunda befordrat odlingen af dessa
starkare och bördigare arter. Hvad linet härigenom
vunnit i styrka och rik tåga, skall det hafva förlorat
i finhet.
Humla planteras både för landets behof och till
någon utskeppning; i allmänhet är Finska humlan af
god beskaffenhet. Ingo socken i Nyland drifver den
ansenligaste humleplantering i hela landet. —
Tobaken odlas öfver allt af bönderna till egen förbrukning;
plantan är liten, med gula blommor (Nicotiana
Rustica). I de numera talrika planteringarne vid
städerna, är den af en vida större och bättre
beskaffenhet (N. Tabacum). — Af färg-örter förekommer yild
vejde, hvilken kunde kultiveras med fördel; krapp,
safflor, o. s. v. egna sig icke för klimatet. — De
vanliga köksväxterna, spenat, persilja och dylikt, utsås
vanligast om våren, och begagnas derpå följande
sommar och höst. — Rofvor sås af alla jordbrukare; i de
sydligare orterna uti åker, inom de nordligare helst
i sveder, hvarigenom de blifna saftfullare och sötare.
— Hvitkål och rotkål trifvas väl äfven i de norra
trakterna; blåkålen växer rätt god, ehuru den ej
odlas mycket; i södra delen af landet lyckas till och
med blomkål. Gröna ärter likaså. — För
trädgårdsskötseln lägger klimatet stora hinder i vägen,
isynnerhet skadlig är den hastiga omvexlingen af hetta och
köld vårtiden. Bäst trifvas de träd, som uppdragas
af kärnor. Dessutom hafva de långa vintrarne fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
