Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi och innevånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundade på sjö- och myr-malm, och ett på Finsk
bergmalm, neml. Högfors i Vichtis socken, det
första som blifvit anlagdt på Finsk engången bergmalm,
och hvilket gifver ett ganska godt jern. Sedermera
har man, för Finska statsverkets räkning, börjat
bearbeta Sillböle jerngrufva i Helsinge socken, 1½ mil
från Helsingfors, samt Ojamo i Lojo socken. Begge
äga ymnig tillgång på en ganska rik jernmalm af
utmärkt god art, hvilken skall användas vid
Fredriksfors masugn, numera af Finska militiæ-fonden
försåld åt statsverket, och bestämd att på offentlig
bekostnad nedsmälta Finska malmer. Enskildte ägare
hafva upptagit Heinäsuo och Malmbergs
jernmalms-skärpningar, hvarifrån malm försäljes,
äfvensom man vid Saaris samt Wihiniemi i Bjerno
socken spränger malm för Tykö Bruks räkning. — De
Finska jernbruken hafva åtminstone hittills blifvit
drifne med mycken fördel; i följd både af de på de
flesta ställen låga kolprisen samt det Finska jernets
höga pris i Ryssland.
Vid Orijärwi i Kisko socken har man redan
länge bearbetat en koppargrufva, hvilken dagligen
sysselsätter omkring 120 personer, utom barn, samt
inom 32 år (från 1785 till 1817) lemnat malm till
ungefär 12,170 skeppund gårkoppar. Af den härstädes
erhållna malmen smältes numera vid Koskis i
Bjerno socken och Kärkelä i Karislojo, årligen på
hvardera stället vid pass 150 à 170 skeppund rå
koppar, hvilken sedan garas och till en del smides vid
Fischars bruk i Pojo socken. — Esomoftast
upptäckas nya anledningar till kopparmalm. Sedan år
1811 hafva tillståndsbref, eller så kallade
mutsedlar, blifvit uthändigade till upptagande häraf på icke
mindre än 47 ställen, ehuru arbetet ej fortgått af
brist dels på kapitaler och dels på arbetsdrift.
Karelen har mycken och ganska rikhaltig tillgång på
kopparmalm, och skall i en framtid säkert lemna
stora förråder af nämnde metall. Man har ock i
sednare tider börjat upptaga grufvor derstädes. Herajoki
bruk, i Pielis socken, är anlagdt på åtskilliga
rikhaltiga ehuru spridda malm-anledningar å Pusu bys ägor.
Men af vida mera låfvande beskaffenhet äro de i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
