Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi och innevånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han emottager honom med stor gästfrihet; men det
är mödan värdt, att träda honom närmare. När han
blir retad, är han häftig och uppbrusande; af
nyheter är han ingen vän, och det är svårt att förmå den,
Finska bonden till ändringar i sitt lefnadssätt,
åkerbruk, o. s. v. I det hela äro Finnarne ganska
måttliga: i de norra trakterna kokas sommartiden blott
om söndagarne; i anseende till deras få behof
herrskar ibland dem öfverhufvud en viss högre välmåga;
det är alldeles icke sällsynt, att äfven i ett pörte
anträffa större eller mindre silfverbägare, och på
sednare tider äfven silfverskedar, hvarpå husbonden
använder sitt öfverflöd. Bonden arbetar med
utomordentlig ihärdighet: ifrån solens uppgång ända till dess
nedergång är han ute på sin åker och äng, åtnöjer sig
med dålig kost och njuter knapt 4 eller 5 timmars
hvila. Det fattas icke Finnarne mekanisk skicklighet,
hvilket redan deraf är klart, att de måste till en del
sjelfve förfärdiga sina redskaper, verktyg, m. m. af
de skiljaktigaste slag; de Finska trädkärl som afsättas
äfven utomlands, äro gjorda af bönder. I de inre
trakterna hör man sällan trätor, slagsmål eller grofva
förbrytelser. Sederna äro ännu temligen rena: från
1816 — 1825 har antalet af oäkta barn förhållit sig
till äkta som 1 : 17; i städerna, isynnerhet i Åbo,
oftare som 1:6-7. Deras tilltagande visar följande
tabell. Oäkta barn i Finland bland de födda:
1816, 2,609. 1821, 3,165.
1817, 1,690. 1822, 2,894.
1818, 2,802. 1823, 3,023.
1819, 2,732. 1824, 3,054.
1820, 2,512. 1825, 3,092.
Nordfinnarne beskyldes fordom för en viss
arglistighet, hvilken de utöfvade isynnerhet på sina resor till
Tavastland, der de drifva handel hufvudsakligen med
lax, i utbyte mot hampa, lin, lärft, humla och mera
dylikt. Man fruktade dem framför allt såsom stora
häxmästare; och desse underläto icke att begagna
sig af denna vidskeplighet till sin nytta och fördel.
Denna vidskepliga godtrogenhet är utan tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
