Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi och innevånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första afslaget ej alltid ett bevis på misshag; ty
flickorna anse det såsom en tillbörlig aktning emot sig
sjelfva, att ådagalägga en viss gensträfvfghet. Om
talmannen i sitt bemödande misslyckas på ett ställe, har
han genast flere andra till hands, och resan fortsättes
vanligen tills bifall någorstädes kunnat erhållas. Det
synes häraf, att den ekonomiska beräkningen, och ej
en inre böjelse, afgöra de flesta äktenskap; högst
sällan hör man dock omnämnas någon otrohet inom dem.
Allmännast firas brölloppet om hösten, och på vissa
orter vigas det största antal brudpar jultiden,
isynnerhet annan dagen.
De kristna högtiderna firas af Finnnarne med
stor fröjd, och allehanda lustiga lekar och upptåg.
Julhögtiden (Joulu) anses i södra delen af landet för
den förnämsta och firas med synnerlig vällefnad.
Redan långt förut besörjer man om mat och dryck för
denna högtid, och man har derföre också det
ordspråket: om Julen måste man dricka. I vissa
landsorter bruka de unga karlarne annan dag jul,
(Staffans dagen) gå från den ena gården till den andra,
samt under mycket buller och frågor: "är Staffan
hemma?" (Onko Tapani kotona), hota att nedbryta
ugnen eller spisen, hvarvid de med stora stänger låtsa
fullgöra hotelsen. Svaret blir alltid en välfägnad med
bränvin och öl. — Allhelgondagen (Kekri, eller
Köyry) är för Savolax, och isynnerhet för Karelen och
norra Österbotten, årets största högtid, årsväxtens och
skördens fröjdfulla fest. Då företager man icke blott
allehanda vidskepliga ceremonier, utan man sjunger
också många lustiga visor, framför allt en egen i
landet mycket bekant sång: Si aina Kekriä kestä, zc.
(Kekri fortfar ej hela året, &c). Badstugorna blifva
renskurade, och då husfolket begifver sig dit, lemnas
boningsstugan tom, och det med mat och dryck
öfverlastade bordet utan uppsigt åt de så kallade
Köyryn Hönttämät (vissa skyddsandar). Emellertid får
ingen inträda uti nämnde rum. Derefter tillagas för
dem badvatten och qvastar, och badstugan skall
likaledes stå obesökt, för husandarnes beqvämlighet.
Hvaremot det någongång händer, att om dessa misshagat
husbonden, han nedhugger de offergranar (Uhri-kuuset)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
