Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi och innevånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Verldens Ursprung af ett Ägg [1].
Fordomdags en glosögd Lappman
Åldrigt hat inom sig hyste
Emot gamla Wäinämöinen;
Spejar afton, spejar morgon
Uppå Wäinämöinens ankomst,
Mannens bort från Uwentola;
Tog den rakaste bland pilar,
Valde den med bästa skaftet,
Och till sträng på eldsnabh båge,
Tog han hår af Hiisis jungfru,
Och små pennor af en svala,
Mjuka fjädrar utaf sparfvar;
Sköt inunder blåa elgen,
Upp mot gamla Wäinämöinen.
Träffad gamla Wäinämöinen
Föll framstupa ned i hafvet,
Ned med fingren uti vågen.
Åren sex han sedan kringdref,
Och i somrar sju der qvarflöt,
På det vida öppna hafvet,
Uppå toma, öde fjärdar.
Som en barrfull gran han kringdref,
Som en stubbe utaf tallen;
Stadnade på hafvets yta. —
Sotkonen en luftens fogel
För sitt bo en plats sig sökte,
Och af hö ett bo sig bygde,
Ned i stubben in det passar.
Trenne ägg hon sedan värpte,
Ligger ut dem, värmer upp dem;
Deraf gamla Wäinämöinen
Trodde elden fattat knäna,
Kände lemmarne upphettas;
Körde hastigt uppå knäna,
Äggen rullade i vattnet,
Äggen föllo ned i stycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
