Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands Historia till år 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ör
47
ringen och biskopsdömet hade hunnit till något väl
stånd, Aflatet, som på den helige Henriks högtids-
sglagar utdelades i domkyrkan, gaf tillika anledning
till betydliga årsmarknader, hvilka ännu hållas sam-
ma tid. Åbo allena fick drifva fri handel. Wiborg,
;gynnad af sitt läge, som gjorde det till en stapelplats
"för Ryska varor, började äfven att arbeta upp sig.
Ulfsby, eller det nuvårande Björneborg, synes
redan hafva varit en köping eller haft en slags muni-
”ewpalförfattning, ehuru det först under Albrekt af
"Mecklenburg formeligen erhöll stadsprivilegium, hvil-
"ket hans mörbror, konung Magnus, hade infört.
Ända till Unionsperioden gåfvos vidare inga städer; de
”Tyska konungarne hade i sitt eget fädernesland lärt
känna deras välgörande inflytelse på ländernas flor
’och förkofran: de önskade, att äfven i de nordiska
rikena oka deras antal. I första hälften af 15:de år-
"hundradet förekomma" Raumo, Nådendal och Bor-
"gå. De bägge förstnämnde orterna hade för sitt ur-
”sprung att tacka de derstädes anlagda klo cen, uti
"hvilkas granskap köpmän och ala slags PFåndtver-
"kare nedsatte sig, hvilka sedermera ordnade sig i skrå
"och erhöllo en borgerlig författning. Men deras upp-
"komst blef hindrad genom den lag, som pålade dem,
att blott till Stockholm skicka sina varor. I början.
"synes denna förordning hafva baft Finlands bästa till
föremål; i fördraget emellan Magnus och Erik år
1357 göres det uttryckliga vilkor, att Finnarne (östra
landets invånare) skulle hädanefter såsom förut få fö-
ra sina varor till Stockholm och derstädes drifva en
ostörd handel: men ytterst hårdt var det, då man
"sedermera icke ville bevilja andra Finska orter, än
Åbo allena, någon annan marknadsplats än Sveriges
hufvudstad. "Denna hemtade redan då en stor del af
sina behof från Finland: smör, rökt och saltadt kött,
"boskap, fisk, i synnerhet gäddor och andra viktualier
voro hufvudexporterna: ved var en ännu föga sökt
artikel. Åland och skären föryttrade sina produkter
"nästan uteslutande i Stockholm. Nyland och Karelen
dref en temlig betydlig handel med Estland och de
tillgränsande länderna, hvilket bland annat myntfoten
bevisar: Preussiska och Revalska skillingar utgjorde
dét vanliga kuranta myntet i Finland. TI Åbo gälde
ft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
