Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands Historia till år 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
och de begg Karelen stodo under hans inseende. Om
vintern och ännu efter juhl reste han i sälskap med
sin fru genom hela Finland ända till Kexholm, Ny-
slott och Wiborg; mönstrade krigsfolket och träffade
flera anstalter, de der syntes honom nyttiga. Öfver-
allt blef han utaf alla klasser af invånare med glädje
emottagen; men allestädes fann han, oordningar och
botade hvad han kunde. Uti Juli och Augusti besåg
han landet emellan Åbo och Björneborg, samt under-
sökte strömmarnes beskaffenhet. På sin resa hade han
tillfälle, att fullkomligt lära känna landet. Han be-
klädde ståthållareskapet till invånarnes stora tillfreds-
ställelse ända till år 1640, då han återkallades >”).
Guvernementet blef honom för andra gången uppdra-
git år 1648. Äfven denna gång öppnade han sina em-
betsförrättningar med en resa genom alla provinser:
år 1650 reste han tillbaka öfver Torneå, för att bi-
vista drottningens kröning. Öfverallt visade sig i go-
da förfaltningar spåren af hans närvaro. Namnet
Landsfader, som invånarne gåfvo honom och väl-
signande lärde sina barn, var en skönare belöning,
än om de upprest åt honom den präktigaste ärestod.
Straxt efter sin förra ankomst, allemnade han till
styrelsen en utförlig berättelse om landets tillstånd,
och anhöll det författningar måtte vidtagas, för att
afhjelpa de missbruk och brister, hvarunder det så
länge hade lidit. Regeringens svar är ett märkvärdigt
bevis på den sorgfällighet,-hvarmed den sökle att be-
fordra sina Finska -Qndersåtares väl. Man fann intet
annat medel att införa en fast och varaktig kultur, .
än om ett universitet och några goda skolor anlades
i landet, och ansåg det för nödvändigt, alt midt
iblaud sjelfva nationen bilda män, som voro skickli-
ga till verldsliga och andliga embeten. Brahe hade
gjort förslag till inrättande af en akademi i Åbo,
och regeringen ville åtaga sig utförandet deraf;
trivialskolor skulle på flera ställen anläggas. Öfver
presternas lefnad, i synnerhet uti stiftet Wiborg, skul-
le föras en bättre uppsigt, antalet af kyrkor förökas
+») Per Brahes Tänkebok, utgifven af D. Krutmejer.
Stockh. 1806; s. 43 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
