- Project Runeberg -  Finland och dess invånare / Finland och dess invånare /
105

Author: Friedrich Rühs Translator: Adolf Iwar Arwidsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands Historia till år 1807

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

” 105
Estland, samt förhärjade dessa provinser på det för-
skräckligaste; men Finland synes nu mera hafva blif-
vit förskonadt ”’), till dess ändtligen den 20 Nov. år
1658 ett treårigt vapenstillestånd slöts, under hvilket
Ryssarne behöllo några af dem besatta orter i Lifland.
Carl förordnade år 1658 till biskop i Åbo en
man, hvilken hade bildat sig uti Calixti upplysta
skola, och som i den Svenska lärdomshistoriens anna=
ler är ganska märkvärdig, Johannes Elai Terse-
rus. Han hade för längre tid tillbaka visat sig som
en ifrig vän af konungen och hans hus, samt derföre
af monarken erhållit den försäkran, att icke blott den
biskopliga värdigheten skulle blifva kraftigare beskyd-
dad än hittills, utan att han äfven skulle bistå ho-
nom, att afhjelpa de många i stiftet inrotade oord-
ningarne. Ifrån första anträdet till sitt embete, ut-
märkte han sig igenom en utomordentlig arbetsamhet,
och sitt bemödande att äfven hålla dem som stodo
under honom, till uppfyllande af deras pligter. Han
förmanade presterskapet till ifrigt studerande? på åt-
skilliga orter, äfven i Österbotten, föranstaltade han
om prestmöten, der de skulle ådagalägga sin skick-
lighet i disputationer, samt träffade allehanda författ-
ningar till deras församlingars bästa. Att trots hotel-
ser af straff så många prester uteblefvo, är kanske ett
bevis att mången skydde eldprofvet. Öfverallt sökte
han att införa god ordning och afskaffa inrotade miss-
bruk. Det blef presterna befaldt, att hålla sig an-
ständigt, att afskära det långa håret, att icke bestiga
predikstolen utan krage, icke besöka någon sjuk utan
kappa och kofta, och att lefva måttligt. Af grofva
lustar och girighet hos presterna, hvilka riktade sina
begär äfven emot anständiga adliga fruar, samt der-
vid till och med på ett otillbörligt sätt yttrade sig
på predikstolarne emot sina fiender och vederparter,
förekomma ännu rätt ofta exempel. En prest ankla-
gades för elak behandling emot sin hustru och hotad
med lagligt tilltal, i fall han sloge henne mer än bil-
ligt vore. Högst odugliga personer blefvo ofta befor-
drade till prester. Så t. ex. klagade ståthållaren i Åbo

”-

or) Puffendorf, de rebus gestis Caroli Gustavi, s. 180 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:47:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finhist/1/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free