Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurstendömet Finlands Historia efter år 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
— Från den vid 1800 års riksdag iklädde skyldigheten,
att för hvarje helt mantal leverera 3 pund oluttrad
saltpetter emot 36 sk. banko, anhölls om befrielse, el-
ler ock om ersättning efter markegång.
Om tiden och sättet för hemmans räntornas
årliga utgörande, blef föreslagit, att räntegifvaren in-
till Januari månads slut ägde fritt val emellan betal-
ning in natura, eller 1 penningar efter markegång;
att ”det r ågade mätningssättet borde afskaffas, och
. målkärlen sålunda förstoras, att ett struket tunnsmått
utgjorde 30 hittills br ukliga rågade kappar.
| Enligt ofta nämnde Utskotts öfverslag, uppgin-
go kronans inkomster från hela landet till omkring
513,442 R:dr Svenskt banko (utom sjötulls- och
post-medlen), då spanmål och hemmansräntor beräk-
nas 35 gång högre än deras af ålder faststälde krono
värde; hvarvid likväl ej inbegripas de spanmåls och
hemmans räntor, som dittills varit anslagne till mili-
tärens underhåll. Sjötulls intraderna utgjorde, efter
tio års medeltal, omkring 56,000 R:idr och de behåll-
ne postmedlen vid pass 6000 Ridr banko. Utom hvar-
jebanda afkortningar, till ett ungefärligt belopp af
30,460 R:dr, hafva de årliga utgifterna uppgått till
omkring 199,497 R:idr, oberäknadt kostnaderna för
krigshären. — Utaf dessa tillgångar önskade landt-
ständerna anslag, dels till erforderliga nya embeten,
dels till löneförbättringar för tjenstemän vid justitia
och medicinal staterna, till skolverket, hospitals, pen-
sions och andra välgörenhets anstalter, allmänna behof
och företag, m. m. — För universitetets i Åbo fler-
faldiga behof och förbättringar, hade man att af kej-
saren hoppas ett serskildt för ändamålet lämpligt och
erforderligt understöd.
Ett ”Finance Utskott”, med lika antal med-
" lemmar som det förutnämnde, valdes till att förarbe-
ta landtständernas svar å den tredje propositionen.
Ständernas förslag rörande densamma var hufvudsak-
ligast följande. Silfver rubeln skulle blifva landets
hufvudmynt. Efter dess då varande skrot och korn
borde den beräknas till 33 sk. 7 rst. Svenskt banko,
och hvarje silfverrubel upptagas till 2 rubel banko
assignationer, hvilket förhållande dock -skulle förän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
