Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gör genomskärningar, rycker med sig träd, jord och
stenar , hvilka antingen genast nedfalla, eller sätta sig
på de trångaste ställen, der de blifva ett nytt hinder
för vattnets aflopp och öka öfversvämningen, hvilken
ofta breder sig mera än &:dels mil omkring begge
sidorna af flodbädden. Till dessa öfversvämningar bi-
draga på många orter de dåligt eller oförsigtigt an-
lagda dammarne för mjölqvarnar, sågverk, m. m.
Det är en lycka samt till och med fördelaktigt om
en sådan öfversvämning inträffar i tillbörlig tid och
snart går öfver; men kommer våren sent eller förblir
det höga vattnet stående i flera veckor, kanske hela
"sommaren, så går icke blott skörden och årsväxten
på de öfversvämmade fälten förlorad, utan jorden blir
tillika så utsugad, att hon icke på många år kan åter-
igen bringas till en ymnig afkastning. — Alla dessa
ofvan upptagne förhållanden hafva dock, under sed-
nare tider mycket förändrat sig, hvartill inbördes bi-
drager så väl landets högre odling, som det mildare
lynne nordens vintrar under sednaste decennium i
. märkbar grad antagit.
Genom strömmarnes upprensande under sednare
åren, har landet skördat en utomordentlig vinst. - De
fordom så förderfliga öfversvämningarne bafva upphört,
der gräfningar och upprensningar blifvit verkstälde,
och flera tusende tunland åker och ängsmärk äro så-
lunda’ tillvunne. Äfven hafva sjöarnes fallande lättat
uttorkandet samt odlandet af kärr och moras, hvilket
åter haft ett ganska förderflig] inflytande på luftstrec-
ket och den inre välmågan. Man har yrkat, att in-
rättningen af slussar och kanaler ej är passande för
Finland: att vattudragens beskaffenhet, den korta
sommaren, den långa vintern och den starka kölden
alldeles icke äro gynnande för sådana företag. De
fördelar landet häraf kunde vänta, skulle icke svara
emot kostnaderna ”). — Utan att vilja neka vigten af
4) Se: N. G. Schultéen, Anmärkningar om Finska
insjöarnes och vattudragens beskaffenhet.
(Tal vid presidii nedläggande uti Kongl. Vetenskaps-
Academicn). Stockh. 1802. 3; Vv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
