Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
ifrån har till flera delar af landet utbredt sig ganska
’mycken färdighet i linets behandlande, så att man på
många ställen lemnar lärfter, jemngoda med de så
berömda Norrländska. I åbo erhöll man sednare en
ispinn- och väf-skola, och äfven enskildta personer
’bafva derefter anlagt linneväfverier, och Hushållnings-
Sällskapet fortfar att kringsprida bruket af hättre väf-
stolar och finare skedar, samt att göra ett förmånli-
gare arbetssätt mera bekant. Härvid begagnas dock
ännu ganska litet masechinerier, och allt är egentligen
beräknadt på att uppöfva slöjdefärdigheten hos qvin-
norna. Uppå regeringens bekostnad har oftanämnde
’Hushållnings-Sällskap anskaffat Riga lin- och hamp-
frö, samt dels försålt och dels utdelat detsamma bland
allinogen, och sålunda befordrat odlingen af dessa
starkare och bördigare arter. Hvad linet härigenom
vunnit i styrka och rik tåga, skall det hafva förlorat
i finhet.
| Humla planteras både för landets behof och till
någon utskeppning: i allmänhet är Finska humlan af
god beskaffenhet. Ingo socken i Nyland drifver den
-ansenligaste humleplantering i hela landet. — Toha-
ken odlas öfver allt af bönderna till egen förbrukning;
plantan är liten, med gula blommor (Nicotiana Ru-
stica). I de numera talrika planteringarne vid stä-
derna, är den af en vida större och bättre beskaffen-
het (NV. Vabacuwm). — Af färg-örter förekommer yild
vejde, hvilken kunde koltiveras med fördel; krapp,
safflor, o. s. v. egna sig icke för klimatet. — De yan-
liga köksväxterna, spenat, persilja och dylikt, utsås
vanligast om våren, och begagnas derpå följande som-
mar och höst. — RBofvor sås af alla jordbrukare; 1 de
sydligare orterna uti åker, inom de nordligare helst
i sveder, hvarigenom de blifva saftfullare och sötare.
— Hvitkål och rotkål trifvas väl äfven i de norra
trakterna; blåkålen växer rätt god, ehuru den cj od-
las mycket; i södra delen af landet lyckas till och
med blomkål. Gröna ärter likaså. — För lWrädgårds-
skötseln lägger klimatet stora hinder i vägen, isynner-
het skadlig är den hastiga omvexlingen af hetta och
köld vårtiden. Bäst trifvas de träd, som uppdragas
af kärnor. Dessutom hafva de länga vinträrne fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
