Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
marmor-brott. Arten är grön och hvit spräcklig; äf-
ven erhålles den hvit, ehuru blott i smärre stycken.
Arbetet drifves på Ryska kronans bekosnad. — Vid
Kittilä och Wuoswaara i Kemi Lappmark er-
hålles svart marmor ”").”
Redan i äldsta tider förstodo Finnarne att arbeta
myrjern; hvarpå man finner tydliga spår i deras gam-
la sånger t. ex. (Rautan CSpnty, Jernets.F "ödelse), samt
1 många ort-namn. Ännu göra bönderna på vissa
trakter till en del sina verktyg och redskap deraf.
"Svenska Bergskollegium afsände år 1792 den beröm-
de Erik Rin man till Finland, för att uppmuntra
invånarne isynnerhet i Savolax och Karelen till be-
gagnande af myrmalm, och framför allt för att göra
dem bekanta med bättre methoder att bearbeta densam-
ma. Finland har länge ägt egna jernbruk; ehuru
alla privilegierade uppå malmer eller tackjern. från
Sverige. Under sednaste åren har bergverks rörelsen
ganska mycket tilltägit, samt erhållit mera kraft ef-
ter den nya bergsstatens inrättande. På myr>= och
sjö-malmer är god tillgång, och äfven på bergmalm
är icke brist, ehuru de egentligen lönande grufvorna
först nyligen "blifvit dels upptäckte och dels beärbe-
tade. År 1824 ägde de Finska Jernbergverken 9 mas-
ugnar, 24 stångjernshamrar, 40 stångjernshärdar,
och 5 knipsmedjor , samt voro brivilegierade för ett
årligt stångjernssmide af 13.600 skeppund &), Härvid
äro likväl icke upptagne flera så kallade bläster-
verk, der sjö- och myrmalmer i egna ugnar ned-
smältas till smidigt jern +"), samt några privilegierade
jernbruk, hvilka, i anseende till öfverg gången brand,
för ögonblicket voro nedlagde +). Dessutom är smi-
de vid några af de upptagne ännu icke bestämdt.
Bland de ofvan omtalade jernbergverken äro fyra Tt)
” Gadd, Österbottens Mincral-Historia; Åbo 1788,
sk) Åbo Tidningar 1824, N:o 24.
bv) T. ex. ettuti Kuru kapell i Tavastland, ett uti Iden-
salmi (Salahm e) > tvenne i Kaavi, ett i Pielis m. fl.
D Fredriksfors i Ulfsby och Raivola i Kivinchb
socken af Viborgs län.
Ah Strömsdal i Nilsiä, Warkaus i Leppävirta och.
Anne i Suojärvi socken , samt Raiyola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
