Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
fn
1635
vertygelse har efter dem blifvit yttrad af Sechlözer,
Thunmann, Rask och Geijer, m. fl. 8). Det är
neml. bekant, att både de äldsta mythiska traditioner-
na, och alla sago-skrifvares sednare uppgifter äro der=
om ense, att norden, innan de Gothiska nationernas
invandring, var bebodd af äldre stammar, hvilka van-
ligen kallas Jotar, men äfven Thussar, Bergsbo-
ar, Resar, Troll, m. m. De författare, som anse
Finnarne för de nordliga ländernas urgamla bebygga-
re, söka bevisa att dessa Jotar, m. fl. varit af Finskt
ursprung 9).
För att i den korthet utrymmet härstädes erfor-
drar, kunna undersöka frågan, måste den omständig-
heten först öfvervägas, huruvida alla dessa olika namn
betecknat skilda folkätter eller om de utgjorde blott
olika benämningar på samma folkstam. Både den för-
ra 1) och den sednare 2) förutsättningen har blifvit
yrkad, och dunkla samt osäkra skäl äro anförde för
hvardera satsen, hemtade ur berättelser, hvilka leda
sitt ursprung från tidsåldrar, då de gamla invånarne
redan i många sekler uppbört att egentligen bebo vår
nord. Det enda säkra vid allt detta synes derföre va=
ra, att Jotarne m. fl. utgjort vilda i landet kringströf–
vande folkslag, af en hög och reslig växt, samt ovan-
liga kroppskrafter, hvaruti de vida öfverträffat sedna-
re inkomna bebyggare 3); att de visat sig fiendtligt
8) Se: Tillägg. s. 153, not. tr. — Grolias påstår att
Finnarne gilfvit namn åt ön Fycn (Historia Gotho-
rum, Vandalorum et Langobardorum, ab Hu-
gone Grotio. Amsterdam, 1655. Prolegom. s, 10).
. 9) Se: Tillägg. s. 153 not. 1. — MNeikter , dissert. acad.
De gente antiqua Troll Partt. I-—-VI; Upsalix,
1793-1799, är soerskildt cgnad åt beviset af denna sats.
1) Neikter, L €. 3 Se 13.
2) Schöning, Norges Riiges Historie. Del 1,5. 10-32
3) Thorsten Vikingsons Saga Upsala, 16807; s.
5, Eifil Skallagrimsons Saga; kap. 25. — 5Sa-
ga Olo fs Tryggvasonar. Partr Il, os. 240. — För nå-
gon utmärkt lång växt äro de Finska folkslagen icke
kändes tverlon nnnas de a allinåuhbet såsom af cn lå-
gre, ehuru nerffull kroppsbyguad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
