Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
språk från urminnes tider blifvit taladt öfver hela
norden. Deremot uppehöllo sig Finnarne ännu item-
ligen sena tider, till och med efter kvisti födelse i
Polen och Lithauen, under det att nordiska stammar
besuto Finland åtminstone i 2.a seklet af vår tidräk-
ning 3). — Ytterst bestrider äfven Hallenberg 4)
den antagne meningen, att Finnarne vore nordens ur=
folk. Han anser det för ingen del kunna genom åbe-
ropandet af Fundin Noregur bestyrkas, att de gamla
mvånarne i Jotland eller Kvenland varit Finnar, och
ännu mindre, att dessa varit Sveriges äldsta inbygga-
re. En utflyttning af Göthiska stammen har, efter
hans åsigt, bosatt sig norr om Bottniska viken, och
deras land erhöll namnet Jotland, innan Finnarne
der inträngde och gaf det sin nuvarande benämning.
Tidpunkten för Finska folkätternas inflyttande i
deras nuvarande boningsplatser, måste naturligtvis låta
närmast bestämma sig genom undersökningen när sed-
’nare nationer inkräktat de förres fordna hemvist. Ifrån
dem vid Weichsel och de sydliga orterna, undan-
trängdes Finnarne af Göthiska, Wendiska, m. fl. folk-
slag, och blefvo sålunda kastade inåt det nuvarande
Preussen, Polen och Ryssland. Men äfven bit följde
dem fremmande stammar oafbrutet i spåren, och de
Finska folkmassorna, hvilka utsträckte sig öfver ofant-
liga landsträckor nalkades allt närmare norden. Snart
blefvo Slavänerna deras mägtigaste och farligaste gran-
når; och dessa grundade ett rike i de trakter, som
. nu utgöra södra delen af Ryska monarkien. Omkring
fem och ett halft århundrade efter kristi födelse, fin-
ner man dem härstädes bosatte 5). Och då man här-
vid beräknar den tid ett helt folk behöfver, för att
småningom framtränga uti länder, hvilka troligtvis
voro föga eller alldeles icke odlade, synes det sanno-
likast, att Finnarne åtminstone icke före slutet af fjer-
3) Critisk Historie af Danmark. Bind I; s. 1, 38,
40. — Historie af Danmark. Tom. I; s. 5.
4) L. c. s. 61—108.
5) Ewers, Geschichte der Russen. Dorpt, 1816. Th.
I, s. 3. — Karamsin, 1. ce "Tom, I, s. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
