Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
af Östersjön, straxt eller någon tid efter det konung
Agne utfört sina sidsta ströfverier; att dessa nya
nalioner antingen genom sin styrka afskräckte eller
genom sin fattigdom icke ditlöckade nordens krigiska
äfventyrare; hvaremot Estlands invånare i hvardera
afseendet mera lämpade sig för de kringvandrande
kämparnes roflystnad. Konung Agnes död antages
hafva inträffat omkring 460 år eft. kr. föd. 9), hvarfö-
re man utan stort misstag torde kunna bestämma Fin-
ska nationens bosättning vid Finlands vestra kust, till
ungefär 500 år efter vår tideräkning:
Vid tåget mot norden, synas de Finska folken
alltid haft sina stamförvandter Lapparne framför sig.
Troligen kringdrefvo dessa med sina hjerdar fordom
på sydligare och blidare orter; deras inhemska tra-
ditioner skola bära vittne derom. ’Och utan misstag
torde det kunna antagas, det Tacitus, då han beskrif-
ver Finnarne, erhållit kunskap om dessa Lappar; åt-
minstone passar hans teckning närmast på dem 1).
Spår efter Lappar anträffas öfver hela Finland, både
i ortnamn 2), och i de lemningar efter dem, hvilka
kallas Lapp-grafvar, Lapprös (£apin Oauat, Las
pin NRauniot 3). n
9) Dalin , 1. c. 8. 359.
1) De moribus Germanizx; c 46.
2) T. ex. Lappeenranta, m. fl. i Wiborgs län; Lapp-
träsk, Lappom, m. fl. i Nyland; Lappwesi, vid
Åland; Lappila, Lappo, m. fl. i Åbo län; Lapin-
kangas, Lapinlaks, Lapinsalmi, Lappfjärd,
Lappajärwi, Lappo, m. fl. i Österbotten; Lapin«
"niemi, Lapin salo, m. fl. i Savolax; o. s. v.
3) Högre eller lägre stenkummel, kände under detta
nämn. Sådana finnas nästan öfver allt i Finland. (Å bo
Tidningar, år 1775, s. 190; år 1776, 8. 193 år 177
s. 673; år 1792, 8 221, fM.; år 1783, s. 186, ff. —
neld, Geographie, Del. III, s. 323, 365, 430, 468. —
Ganander , 1. ce. s. 13, 22). Folktraditionen härleder de-
ras ursprung från Lapparne; hvilket ock troligtvis är
förhållandet med dem man anträffat ini landet, och
bvilka innehållit renhorn, fogelben , m. m. Svårare är
det all antaga sådant om dem, som funnits längs Kku-
72
u :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
