Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
hvilket i det föregående blifvit lemnad, närmast öfverens-
stämma med verkliga förhållandet; och uppgiften att
Karelarnes område” sträckt sig ända till Hvita haf-
vet, vinner stöd äfven deraf, att Ryssarne tillägga
dess sydvestra kust namnet Karelska stranden
(Karelskit berekh 2). Att de varit bosatte utmed Fin-
ska viken, styrkes både af namnet Kyrialabotn,
hvilket man gaf denna hafsvik, och af de täta ströf-
tåg man vet dem hafva härifrån företagit emot sina
Östersjö grannar. Karelarnes närmaste stamförvand-
ter i vester voro Tavastarne ; men norra delen af de-
ras besittningar, skildes här från hvarandra, ännu i
femtonde seklet, af grofva skogar och stora ödemar-
ker 3).
oI det föregående är den förmodan "yttrad, att
Bjarmaland och Finmarken blifvit befolkade af sam-
ma Finska stam, såmt att Bjarmerna skulle höra till
den stora utgreningen af Finska nationen som nedsatte
sig i Savolax och Karelen. Denna åsigt vinner styrka ge-
nom ofvanstående uppgift, att inbyggarne utmed Norra
Oceanen varit Karelare, och af det namn Ryssarne til-
lägga nämnde kust af Hvita hafvet. Men, om man af Ö-
sterbottehs närvarande inbyggare, får leda sig till någon
slutsats om de gamla Kvxnerna 4), måste äfven dessa
hafva hört till samma vidsträckta folkätt; emedan dia-
lekt likheten tydligen utvisar, att Österbottningen
och Karelaren ursprungligen äro af lika stam. Yt-
tersta slutföljden häraf blir derföre, att den del af
Finska nationen , hvilken varit ämne för dessa under-
sökningar, delar sig i tvenne stora folkklasser, hvilka
lämpligast torde kunna benämnas: den Kar elska och
2) Kartan till Ryska öfvers. af Lehrbergs Untersu-
ehungen, etc.; enligt Rein, 1. c. 9. 21.
3) Konung Christophers Bref af år 1442. Se: Åbo Tid-
ningar, 1785; Bihanget, s. 58. — Jemunf. föreg. Del.
II, s. 179.
4) Det är bekant, att isynnerhet norra delen af Öster=
botten ännu kallas Kanu eller Kamunmad, (Se föreg.
Deal. I, ös 99)-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
