Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer / 17 (1893) With: Leo Mechelin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Landet af Z. Topelius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vintern utsträcker sitt välde till halfva aret. November, December höstvinter, Januari, Februari
högvinter, Mars, April vårvinter, Maj, Juni vår, .Juli, Augusti sommar, September, Oktober höst.
Det är en kort grönska, en lång snö. I södra Finland kvarligger snön långt in i April, i det
norra långt in i Maj. Sydkustens sjöfart är vanligen 5 månader (December—April), Bottniska
vikens norrom Qvarken 7 månader (November—Maj) stängd af is. Blokaden är under olika
vintrar olika. I stränga vintrar äkes med häst öfver Finska viken till Estland, öfver Ålands haf
och Qvarken till Sverige. Sedan en isbrytare numera stångar väldiga murar, liar man vid Hangö
lyckats bereda en öppen sjöfart året om.

Vinter och sommar inträda stundom plötsligt på få dagar, stundom med långa, ostadiga
öfver-gångstider. Några tro sig liafva märkt, att dessa obestämda öfvergångar tilltaga i längd.
Islossningstiden på våren är en
lif-vets uppståndelse, hvarom
ett sydligare klimat ej har
en aning. Med den
obe-skrifliga känslan af
vaknande lifskraft förenar sig
intrycket af en dag utan
natt. Endast vid
sydkusten inträder en kort
skymning. I fulla tre
månader, och nordligast än
längre, finnes i största
delen af Finland intet
mörker mer. Natten
strålar, den nordliga
himmelen kastar skuggor mot
söder, och står där en
molnbank i norr,
afteck-nar sig landskapet utan
skuggor. Ingen målares
pensel förmår återgifva
det drömlika intrycket af
en sådan natt, där alla
föremål synas själflysande
och ljuset ej utgår från
en punkt, utan samtidigt
från alla.

Ill. FT[=Ferdinand Tilgmann] Toriseva, efter en tafla af W. Holmberg.

I detta beständiga
ljus utvecklar sig
växtlifvet med en förvånande
hastighet. Allt lefvande skyndar att lefva. Mellan fröet, stängeln, blomman och frukten ligger
en enda lång dag, och när han är förbi, när den första stjärnan åter begynner tindra på
aftonhimmelen, har växten mognat till skörd. Lifvet har genomilat sin korta årscykel, det har fullgjort
sitt värf, och förvissningen börjar. En nordan blåser; en frostnatt härjar; den döende växtvärlden
ikläder sig till afsked sina praktfullaste färger. Natten mörknar, löfven falla; barrskogen ensam
står grön i förgängelsen. Äfven lian sofver, men han är en krigare, van att sofva i full rustning.

Stundom, i Juni eller Augusti, kastar vintern en härjande skugga in på sommaren.
Åkerfälten stå i sin starkaste växt eller i mognadens början. Då kommer en nordanvind, som lugnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>