Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Landet af Z. Topelius
- 5. Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. KARELEN.
Den finska sangens hembygd (Karjala, af karja, boskap) omfattar landets östra och sydöstra
delar mellan höj dsträckorna Maanselkä, Kivalo och Karjalanselkä, jämte kustdelen sydost om
Salpausselkä, det hela ett område af 360 km. i längd från N. till S., men med mycket omvexlande bredd.
Ingen del af Finland har upplefvat så många skiftande öden, som denna tummelplats för
gräns-fejderna mellan det svenska och ryska väldet. Därom vittnar än i dag landskapets vapensköld.
Nöteborgs gräns af 1323 klöf karelarnes område i två hälfter; fredsfördraget i Teusina 1595
återgaf åt Ryssland Ladogastranden, det s. k. Kexholms län; freden i Stolbova 1617 gaf det ånyo
åt Sverige; fredsfördragen i Nystad 1721 och i Abo 1743 lade största delen af Karelen under
Ryssland; Alexander I:s manifest af d. 23 December 1811 återförenade detta frånskilda »Gamla
Finland med det öfriga Finland. Delar af Karelen underlydde sålunda styresmän i Kexholm,
Narva, Kuopio, Heinola (Kymmenegårds län), men den traditionela hufvudorten förblef alltid
Wiborg. Efter 1721 lädes stora områden under donationer åt ryske magnater, hvilka gods nu
inköpts af finska statsverket och inlösas af sina åboar. Landskapet har, under dessa lyckans
och herradömets skiften, blifvit efter i odling. Det är ett nytt land, på hvars höjning en ny tid
arbetar. Ingångsporten för de finska stamfolkens inflyttning är på samma gång en
öfvergångs-brygga från österländsk-rysk till vesterländsk-finsk natur, från slättländer till bergländer, från
flodsystemer till sjösystemer, från stepper och fruktbara lerfält till åsar, moar, mossar och kärr.
Karelen har sandhedar, men få slätter, oftare likasom på hvarandra staplade höjder, mäkien
mäet», backarnas backar, som folket kallar dem. Dess ensliga norra bygder söka sig luft i
Saimavattnen, men hela landskapet graviterar åt Ladoga.
 |
| Kangasala (Satakunta). |
Wiborg (22,000 inv.) har uppstått i skydd af det lika benämnda fäste, som Torkel Knutson
uppreste 1293 vid det inre af Wiborgska hafsviken för att betrygga Karelens eröfring. Läget norrom det
12 km. långa och smala inloppet Trångsund samt söderom Saima kanals mynning i vikens innersta
fjärd, Suomenvedenpohja, är på samma gång gynsamt, betryggadt och skönt. Staden räknar sina
privilegier från 1403,
sina nu raserade
murar från 1477 och
har från denna till
vår tid som fästning
delat öden med
slottet. Wiborg, som
var biskopssäte från
1554 till 1710, är
numera läneresidens
och säte för landets
tredje hofrätt från
1839. Staden har
ärft sin betydliga
handel af det
utanför hafsviken
liggande Björkö, som
imder medeltiden var
nederlagsort för
hansestädernas handel på
Ryssland. Den 3 Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 19:50:07 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/finland19/0060.html
