87 (Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Finlands förening med Ryssland - Statsförfattningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allmogen. Den befolkning af svenskt ursprung, som bebodde en stor del af Finlands kusttrakter,
hade visserligen bibehållit sitt svenska modersmål, men under seklernas lopp antagit ett i någon
mån annat skaplynne än dess stamförvandter på andra sidan Bottenhafvet. Dessa omständigheter
i förening med det geografiskt afskilda läget hade till resultat, att Finland, oaktadt den politiska
enheten, framstod såsom ett land för sig vid sidan af det egentliga Sverige. Detta dualistiska
förhållande gaf sig uttryck äfven i offentliga urkunder. Så t. ex. säges i 1626 års
riddarhusordning, att all adel i Sverige och Finland skall infinna sig till riksdagarna; i 1723 års adliga
privilegier utlofvas, att adelsfaneregementet aldrig skall brukas utom Sveriges och Finlands gränser;
kungliga försäkran till bondeståndet af 1789 har till föremål svenska och finska allmogens
fri- och rättigheter o. s. v.

Nationalitetsidén hade visserligen vid tiden för Finlands skilsmessa från Sverige icke ännu
vunnit den utveckling och styrka, som längre fram gjort den till en af de främsta drifkrafterna
i vårt sekels politiska omgestaltningar. Och ehuru inom Finlands folk medvetandet att utgöra en
särskild nationalitet redan var vaket, hade samhället ingalunda visat sig mottagligt för den af
några oroliga hufvuden omfattade tanken på politisk söndring från det svenska brödrafolket. Men
ofvan anförda förhållanden äro dock egnade att förklara, hvarför den ryska politiken ansåg sig
kunna hänvända sig till Finlands inbyggare såsom till ett annat folk än det svenska. De
förklara jämväl hvarför landets intelligens, sedan krigets utgång var gifven, kunde uppträda med
erforderlig nationel sammanhållning, då Alexander äskade ständernas medverkan vid ordnandet af
föreningen med Ryssland enligt grunder, som inneburo bevarandet för framtiden af det dyrbaraste
Finland under sin förening med Sverige förvärft: dess andliga kultur, dess fria institutioner
och dess fasta rättsväsende.

STATSFÖRFATTNINGEN.

Den svenska statens grundlagar, hvilka år 1809, enligt Kejsar Alexanders försäkringsakt,
förblefvo vid gällande kraft för storfurstendömet Finland, voro: Regeringsformen af den 21
augusti 1772, i åtskilliga delar ändrad genom Förenings- och Säkerhets-akten af 1789,
äfvensom några till dessa lagar sig anslutande författningar angående speciela ämnen samt ett antal
lagar från olika tider, som innehöllo stadganden angående riksdagarna och riksståndens
sammansättning.

De båda förstnämnda urkunderna, hvilka vid tillämpningen böra med hvarandra
sammanställas och jämföras, utgöra ännu i dag den hufvudsakliga källan för Finlands konstitutionela rätt.
Och denna konstitution sträcker i själfva verket sina rötter ännu längre tillbaka i tiden, ty uti
grundlagarna från Gustaf III:s tid häntydes på styrelsesättet före år 1680, jämte det
Konungabalken i Landslagen af år 1442 ännu såsom rättskälla åberopas. Lagtolkaren bör således i
förekommande fall söka ledning af den äldre tidens statsrättsliga principer och rättsbud.

Då det gäller att här i korthet återgifva de väsentliga dragen af det finska statsskicket,
sådant det sedan år 1809 varit och är, bör följande anmärkning förutskickas. Själfva det faktum,
att herskaremakten i Finland år 1809 öfvergick till Rysslands Kejsare, innebar ett upphäfvande
af grundlagarnas stadganden rörande tronföljdsordningen, monarkens religion och en del andra,
endast på det svenska konungahuset tillämpliga bestämningar, ty i dessa ämnen, som äro föremål
för den ryska grundlagens stadganden, kunna, enligt sakens natur, några särskilda bestämningar
i finsk grundlag ej komma i fråga. Vidare är att märkas, att landets nya politiska ställning
kräfde organiserandet af nya centrala myndigheter för styrelsen och den högsta lagskipningen.
Kejsaren af lät härom proposition till landtdagen i Borgå, och den första lagstiftningsakt, som
efter landtdagens afslutande kom till stånd, var reglementet för regeringskonseljen af den 18 augusti

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Wed Nov 20 19:50:07 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/finland19/0126.html

		Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer / 87 (1893) With: Leo Mechelin Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|