Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Stat och kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Presternas åligganden äro i kyrkolagen noggrant utstakade; likasa vilkoren för kompetens till
presterlig tjenst. Kyrkoherde- och kapellanstjenst ansökas hos domkapitlet, som uppför de tre
mest förtjente sökandena på förslag. Dessa förrätta profgudstjenster i församlingen, hvilken ock är
berättigad att inkalla en fjärde profpredikant. Sedan anställer församlingen val. Domkapitlet
utfärdar fullmakt åt den af kandidaterna, som vid valet erhållit de flesta rösterna. För ett icke
ringa antal pastorat är dock kyrkoherdens utnämning förbehållen Kejsaren. Utnämningen sker då
på grundvalen af domkapitlets förslag, valresultatet och senatens utlåtande.
Biskop väljes af presterna i stiftet. Domkapitlet uppför på förslag de tre, som erhållit
högsta röstetalen. Kejsaren utser en af dessa till biskop. Domkapitlet består af biskop, såsom
ordförande, samt domprosten i
stiftsstaden, två assessorer, valda af och bland
stiftets prester, och en juridiskt bildad
sekreterare.
Prestmöten hållas stiftsvis hvart
femte år, eller oftare, om så nödigt är.
Deras ändamål är att diskutera
teologiska och kyrkliga frågor samt förbereda
ärenden för kyrkomötet.
Allmänt kyrkomöte eger rum
åtminstone hvart tionde år. Det består
af biskoparne, trettio stiftsvis valda
prester, en lekman från hvarje prosteri
(f. n. 45) samt en senator, en ledamot
från hvarje hofrätt och en professor från
hvardera af universitetets teologiska och
juridiska fakulteter. Erkebiskopen är
själfskrifven ordförande vid kyrkomötet.
Kyrkomötet tillkommer initiativrätt
till stiftande af ny eller ändring af
gällande kyrkolag samt afgöranderätt i
fråga om antagande af ny psalmbok,
kyrkohandbok, katekes och
bibelöfver-sättning. I lagstiftningsfrågor
beträffande den lutherska kyrkans förhållande
till staten och till andra
religionssamfund i landet skall kyrkomötets
utlåtande af regeringen inhemtas.
Såsom synes, är själfva stiftandet
af kyrkolag icke öfverlemnadt åt
kyrkomötet. Dess förslag skola underställas statens lagstiftande organ: Kejsaren-Storfursten och stän-
derna. Det är att märkas, att endast den evangelisk-lutherska kyrkan i landet får sin kyrkolag
faststäld genom statens lagstiftningsmakt. Redan på grund häraf kan denna kyrka sägas innehafva
ställningen af en stats-kyrka. Detta framgår dessutom af andra omständigheter: det lutherska
presterskapets rättsliga och ekonomiska ställning, sådan den är ordnad och tryggad genom 1723
års privilegier, 1869 års landtdagsordning och andra speciela lagar, samt universitetets uppgift att
vid en särskild teologisk fakultet dana prester åt de lutherska församlingarna.
I seklets början var landet deladt i två biskopsstift, Abo och Borgå stift. Ar 1850 bildades
af de nordliga landsdelarna ett tredje stift, hvars styrelse förlädes till Kuopio. Den främste af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
