Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Lagstiftning, lagskipning, förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då man öfverblickar reformerna på civilrättens område, finner man med tillfredsställelse, att
kvinnans rättsliga ställning blifvit väsentligen förbättrad. Ogift kvinna var förut omyndig hela
lifvet igenom; enligt en lag af 1864 är hon myndig vid 25 års ålder, men kan blifva det redan
vid 21 år, om hon det åstundar och sådant för domstolen anmäler. Samma lag stadgar, att mö
vid 21 års ålder eger rätt att utan giftomans samtycke ingå äktenskap. Den gamla regeln, att
son skulle halva dubbel lott mot dotter i arf efter adelsman och bonde, har fått vika för lika
arfsrätt för båda könen, på sätt redan förut var gällande i städerna och inom presteståndet. Efter
samma grundsats har giftorätten, d. ä. mannens och hustruns andelsrätt i deras gemensamma
egendom, reformerats. Lagen om makars egendomsförhållanden af 1889 har ordnat denna
angelägenhet i syfte att bättre skydda hustruns rätt mot missbruk af mannens målsmanskap. Äfven
i andra grenar af lagstiftningen har början blifvit gjord till förverkligande af kvinnans rättsliga
likstäldhet med mannen, i det nämligen myndig kvinna tillerkänts rösträtt i kommunen och
rättighet att själfständigt idka näringsyrke efter eget val.
Den gamla lagen kände ej till något annat slag af affärsbolag, än de, i hvilka bolagsmännen
gemensamt och ömsesides ansvara för bolagets förbindelser. Af stor betydelse för landets
ekonomiska utveckling var därför lagen om aktiebolag af 1864. Nu, när bolagsmans ansvarighet kunde
begränsas till den summa lian i företaget insatt, blef det möjligt att mot aktier hopsamla kapital
från olika håll till industriela och andra företag. Aktiebolagets form har i själfva verket erhållit
en mycket vidsträckt och mångsidig användning i Finland. Samtidigt med nyss nämnda lag
utfärdades lag äfven om kommanditbolag. Ej långt därefter, år 1868, följde ett antal
förordningar, hvilka på ett tidsenligt sätt ordnade de rättsförhållanden, som hänföra sig till konkurs,
boskilnad under äktenskap, urarfvagörelse, inteckning i fast egendom och borgenärers inbördes
förmånsrätt. — Till framstående reformer pä det civil rättsliga området hör äfven lagen af 1864
om förmyndarevård. — En betänklig brist i rättssystemet blef afhjälpt genom lagen af 1880
angående författares och konstnärs rätt till alster af sin verksamhet.
I äldre tid ansågs det nödvändigt att, till betryggande af grundskattens utgörande, strängt
begränsa delningen af jordlägenheter och hindra afsöndring af mark från densamma. Är 1864
beträdde lagstiftningen en annan väg. Efter hand har allt större frihet medgifvits såväl till
styckning af hemman som till bildande af små parceller. Genom särskilda lagar hafva de legala
formerna, vilkoren och iakttagelserna vid fastighetsköp blifvit väsentligen reformerade. Jordegarnes
skyldighet att bygga och underhålla landsvägarna samt upprätthålla hållskjutsningen har blifvit
kännbart lindrad genom lagarna af 1883. Jordbrukets gamla binäringar fisket och jagten ha
genom nya lagar af 1865 och 1868 befrämjats. Den svårlösta frågan, huru sköfling och vanvård
af skog skall hindras utan upphäfvande af jordegarens fria förfoganderätt öfver sina skogsmarker,
har lagstiftaren sökt lösa genom skogslagen af 1886. Lagarna af 1868 om vattenledningar och
vattenverk och af 1875 om flottning af skogsalster hafva, utom annat, till uppgift att jämka
mellan jordegarnes och industrins stundom stridiga intressen.
Sjölagen af 1873 bragte rättsnormerna för rederiet och sjöfarten till öfverensstämmelse med
nutidens fordringar. Yigtiga tillägg häri befunnos dock senare af nöden och gjordes genom
speciela lagar år 1889. — Stadganden om införande af det metriska systemet för mått och vigt
utfärdades 1886. — Den frisinnade näringslagen af 1879 är redan tidigare omnämnd. Hvad däri
stadgats i ändamål att trygga arbetarnes rätt och intressen har vidare utvecklats genom lagen af
1889 angående skydd för arbetare i de industriela yrkena.
Rättsförhållandet mellan husbönder och tjenstehjon hörde till de tidigast upptagna
reformfrågorna. Utgående från ett patriarkaliskt åskådningssätt, hade den äldre lagen ej tillräckligt begränsat
husbondens makt. 1865 års legostadga har velat gifva de myndiga tjenstehjonen det mått af rättslig
trygghet och själf ständighet, som är förenligt med ett personligt tjensteförhållande. Denna lag har i
vida kretsar beredt insteg åt de humana idéer, ur hvilka den framgått. I human riktning reformerades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
