Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Lagstiftning, lagskipning, förvaltning - Militären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
godkännande; sådana frågor äro: försäljning af kommunal fastighet, upptagande af lån på längre
tid, utfärdande af stadgar rörande hälsovården, ordningen, sedligheten. Verkställigheten handhafves
på landet af kommunalnämnden, i stad af drätselkammaren under inseende af magistraten;
dessutom tillsättas efter beliof särskilda nämnder eller direktioner för folkskoleväsendet, fattigvården
och andra förvaltningsgrenar. — Vid jämförelse af tillståndet i kommunerna före och efter denna
förvaltningsreform måste det obetingadt erkännas, att själfstyrelsens utveckling varit af stor och
gagnelig betydelse.
Af denna öfversikt torde, oaktadt dess knapphändighet, framgå, att tidsskedet från 18G3 i
Finlands offentliga lif varit en mångsidigt fruktbärande reformperiod. Sedan 1880-talets slut
måste såsom den förnämsta uppgiften för Finlands statsmän och folkrepresentanter anses
försvarandet och bevarandet af den rätt som gäller, af de framsteg som genom fosterländskt arbete
vunnits. Denna uppgift är förestafvad af den heliga plikten att åt kommande slägten trygga
vilkoren för det finska folkets tillvaro. En sådan på konservering riktad politik bör så mycket
mindre få svikta eller vackla, som de gångna årtiondenas reformer, långt ifrån att skatta åt
nyhetsjäktan eller omstörtningsbegär, utgjort en nödvändig utveckling på historiskt gifna grunder
eller en varsam tillämpning af moget pröfvade rättsprinciper samt på det politiska området aldrig
öfverskridit måttet af de anspråk Finlands folk i sin Undanskymda ställning är berättigadt att
hysa och upprätthålla.
MILITÄREK
Det militära indelningsverket bestod däri, att samtliga jordlägenheter genom landskapsvis
ingångna kontrakt med kronan förbundo sig att uppställa det antal soldater, som belöpte sig på
landskapet enligt rotering, hvarjämte regeringen anvisade kronolägenheter till boställen och
löne-bidrag åt officerare och underbefäl. Genom roteringen bestämdes huru många och hvilka hemman
gemensamt skulle underhålla en infanterisoldat. Härvid undantogos de största hemmanen, hvilka
under benämningen rusthåll indelades att anskaffa och underhålla häst och karl för kavalleriet.
Indelningsverkets statskloke ordnare Carl XI leddes af tvenne hufvudsyften: nationalförsvarets
styrka skulle genom all jordegendoms omedelbara ansvarighet därför göras oberoende af
vexlin-garna i finansläget; och då den mest betydande samhällsklassen, jordegarne, hyste soldaterna i
sin midt såsom brukare af soldattorpen, skulle en i politiskt hänseende gagnelig solidaritet mellan
armén och folket uppstå.
I det 19:de seklets början utgjorde numerären af Finlands indelta trupper något öfver 11,000
man, oberäknadt reserven eller vargeringen, äfven den på indelt grund.
En af de propositioner Alexander I föreläde ständerna i Borgå 1809 gälde inrättningen af
landets militär. Med högsinnad uppfattning af det grannlaga i denna fråga under de rådande
förhållandena uttalade Kejsaren, att Finlands »national militär väl borde bibehållas, men att en
upplösning af den dåvarande indelta armén dock var nödvändig. Äfven ständerna ansågo önskvärdt
att denna armé, efter dess sista blodiga strid i vapenbrödraskap med Sveriges, ej förrän i en
aflägsnare framtid åter skulle kallas under fanorna. Vid landtdagen utarbetades förslag till de
vakansafgifter, som skulle erläggas till statskassan från jordlägenheterna såsom vederlag för
befrielsen från uppställandet af soldater. Härom utfärdades en förordning år 1810. Officerarne vid
den upplösta indelta armén bibehöllos dock för lifstiden vid sina förra boställen, hvilka därefter
utarrenderades för statskassans räkning.
Nu följde i det finska militärväsendets historia en lång period, under hvilken något bestämdt
system icke kom till stånd. 1812 uppsattes tre värfvade jägarregimenten, 1818 Helsingfors
under-visningsbataljon, hvilken 1829 blef lifgardets finska skarpskyttebataljon. Af jägareregimentena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
