Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nationalhushållningen - B. Landtbruk, Industri och Handel. Af L. Mechelin - Landtbruket: Finska Hushållningssällskapet - Forstinstitutet, Finska forstföreningen - Trädgårdskulturen - Industrin - Hemslöjd, skråväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt insteg hos befolkningen. Odlingsarbetet på Finlands jord liar varit och är i de aflägsnare
bygderna ännu i dag en kamp med yxa och eld mot den öfvermäktiga skogen. En inkomstkälla
för egaren blef hans skog endast i den män städernas och industrins behof af ved eller sågarnes
behof af timmer kunde från hans marker tillfredsställas. Med egen erfarenhet om skogens värde
upphör man att sköfla densamma, så vidt det icke sker genom oförståndig bortslumpning till
stoekspekulanter. Öfverdrifna äro dock farhågorna, att skogsbrist skall uppstå i detta land.
Klimatet är gynnsamt för skogens återväxt. Sålunda underhjälpes de enskildas skogshushållning. Och
staten, som eger ej mindre än 14 mill. hektarer skogsmark, lärer ej frångå det sedan slutet af
1850-talet småningom införda systemet af rationel forstförvaltning. Fackmän för denna
hushålls-gren danas vid forstinstitutet i Evois, hvars direktor A. Blomqvist (f. 1836) genom undervisning
och utgifna skrifter hållit den rationella skogsvårdens fana högt. Finska forstföreningen, stiftad
år 1877, verkar lifaktigt för dessa intressen genom möten och tryckta » Meddelanden».
I århundradets början stod trädgårdskulturen på en jämförelsevis hög ståndpunkt i sydvestra
delen af landet, särdeles Abo stads omnejd. Härmed gick det sedermera något tillbaka. Såsom
en framstående representant för den tidigare rådande nitälskan för hortikulturen kvarstod i seklets
midt professor J. K. Sahlberg, hvars
stora fruktgård Huvitus i Yläne
öfver-träffat allt, som i fruktodling blifvit
försökt i detta land. Bland odlare af
blommor och prydnadsväxter har
främsta rummet intagits af friherre F. INI.
Hisinger (1803—1884) på Fagervik i
Nyland (se pl. s. 33). På Svartå hos
friherre F. Linder äro alla grenar af
hortikulturen väl representerade. Bland
fackmän, som utvecklat trädgård syrket
till själfständig och betydande affär samt
bidragit till liortikulturens nya framsteg
på senaste tid, äro att märkas G.
Niklander i Wiborg, M. G. Stenius i
Helsingfors. Finska Trädgårdsföreningen,
stiftad år 1881 i hufvudstaden, på hvars
egor dess plantskolor och växthus äro anlagda, ställer som sitt mål att i vida kretsar verka för
trädgårdsskötselns höjande. Dess sträfvanden ledas energiskt af generalen J. af Lindfors (f. 1831).
Föreningen underhåller ock, med bidrag af statsmedel, en trädgårdsskola; en annan sådan skola
finnes å Kuppis vid Abo. — Landets städer hafva begynt alltmera vårda sig om sina offentliga
trädgårdar och parker.
Vida sträckor af Finlands odlingsbara jord vänta ännu på gräftan och plogen. Mycket arbete
och kapital kräfves för fullföljandet af uppgiften att bringa den redan brukade jorden i högre
kultur. De framsteg, som gjorts under det 19:de seklet, berättiga dock till den förhoppning, att
landets modernäring fortfarande skall förkofras och bidraga att höja nationens välstånd.
Industrin. Af de tre former, i livilka industrielt arbete bedrifves -— hemslöjd, handtverk,
fabrik — var utan tvifvel hemslöjden eller husfliten i Finland den mest producerande, ännu ett
godt stycke in på 19:de seklet. Hvarje gods och hemman, ja h varje jordtorp, var, så att säga, ett
särskildt ekonomiskt område, hvilket i möjligaste grad genom egna hjälpmedel tillgodosåg sina behof.
Gårdens kvinnor spunno ullen från de egna fåren samt linet och hampan från den egna åkern,
väfde lärfter, dräller, bolstervarstyg, vadmal och andra ylletyger, mattor, ryor m. m. samt förfärdigade
Hästhandel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
